SE179887C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: C G Munters och P G Norback Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett salt och en anordning vid en fuktvaxlare, forsedd med en Overforingskropp, till vilken en gasstrOm avger i densamma befintlig anga, medan en regenereringsstrom upptager denna anga vid ett annat stalle av overfOringskroppen. Fuktvaxlaren har ett holje f5rsett med in- och avlopp for strommarna, varvid hiirj et och kroppen utfora en relativrorelse i en sluten bana, under det att de bada strommarna ledas genom kroppen a frail varandra skilda stallen. Kroppen dr uppbyggd av en massa, som bildar genomgiende kanaler och som be-star av resp. innehaller ett angan absorberande material. I det Raj ande skall den viktigaste tillampningen av uppfinningen behandlas, vid vliken en vattenanga innehallande luftstrom avfuktas i fuktvaxlaren, varvid Overforingskroppens aktiva massa har hygroskopiska egenskaper.

Det är kant att utforma fuktvaxlare med ett stationtht halje, i vilket overfOringskroppen ror sig i en sluten bana, varvid kroppens olika partier under loppet av ett vary alternerande passeras av a ena sidan den luftstrom, som skall torkas resp. avfuktas, liar aven kallad primarluften eller primarstrommen, och andra sidan av en regenereringsluftstrom, som alltsa har tillrackligt lag relativ fukthalt for att kunna thiva ut den av kroppen upptagna fukten. Overforingskroppen liar enligt ett vanligt utfOrande formen av en rotor eller ett hjul. Den laga relativa fukthalt, som regenereringsluftstrommen erfordrar, kan: nun pa. enklaste salt uppnâ genom att anbringa ett varmebatteri i tillforselledningen for densamma till fuktvaxlaren. Under passagen genom overforingskroppen stiger regenereringsstrommens fukthalt och samtidigt faller dess temperatur, men regenereringsstrommen har praktiskt taget alltid vid avgangen frail apparaten fortfarande en betydande overtemperatur eller outnyttjat varmeinnehall. Regenereringsstrommen maste salun.da bibringas ett varmetiverskott, som saner en grans for fuktvaxlarens varmeekonomi.

Darest fuktvaxlaren ingar i en apparat eller anlaggning f Or t. ex. konditionering av luft i en lokal till lagre temperatur och ldgre fukthalt An ytterluftens, skall derma luft vid avfuktningssteget erfara en sa liten temperaturforhojning som mojligt utOver den, som betingas av sjalva avfuktningen och som i t-x-diagrammet representeras av entalpilinjer. Vid fuktvaxlare av ovan beskriven art hailer man darfor overforingen av sensibelt varme fran 5verfOringskroppen till primarluften nere genom aft 5verforingskroppens per tidsen.het mellan de bada luftstrommarna overforda massa Or sh liten som mOjligt. For att ytterligare minska det icke onskade varmetillskottet till den torkade primarluften har det aven ftireslagits att mellan fuktvaxlarens regenererings- och torkzon anordna en mindre sektor, som genomspolas av obehandlad primarluft, varigenom overfOringskroppen nedkyles, innan den under rotationen intrader i sistna.mnda zon. Den lilla for kylningen erforderliga luftstrommen infores sedan i regenereringsluftstrommen, sa att den av densamma upptagna varmen kommer regenereringen till godo. Dessa atgarder aro -visserligen agnade att forbattra fuktvaxlarens varmeekonomi, men kvarstar fortfarande olagenheten med den avgilende regenereringsluftstrommens stora outnyttjade varmeinnehall enligt ovan.

Uppfinningen avser att forbattra en fuktvaxlares verkningsgrad, dvs. forhallandet mellan angbildningsvarmen hos den bortforda vattenmangden och den uppoffrade varmemangden. Detta ernas vasentligen darigenom, att den for regenereringen erforderliga varmetilliOrselu till massan astadkommes halt eller delvis av ett genom kanalerna fort medium, som bringas att i en krets cirkulera mellan massan och en uppvarnaningsanordning. Enligt en annan uppfinningen kannetecknande egenskap verkstalles varmetillforseln helt eller deMs medelst en angrik gasstrom, som saval fore som efter passagen genom massan: har hogre och foretradesvis vasentligt hogre anginnehall an primarstrom- 2— — men. Darest, setsom i forsta hand avses, gasen utgores av luft och angan av vattenanga, installes cirkulationskretsen p. ett anginnehall, som bade fare och efter passagen genom massan ãr hiigre och foretradesvis vd.sentligt hog-re an anginnehallet hos primarstrommen och den omgivande atmosfaren. Vdsentligt for uppfinningen ãr, att pa sin KW en ringa mangd gas resp. luft uppoffras f5r regenereringens genomforande, sa att armed avloppsforlusten blir minimal. Vid luftkonditionering kan regenereringen verkstallas med en luftmangd, som t. ex. endast uppgar till % av primarstrommens.

Uppfinningen skall nedan narmare beskrivas under hanvisning till A hifogade ritningar som exempel visade utforingsformer far sattets genomforande, varvid aven ytterligare uppfinningen kannetecknande egenskaper skola angivas.

I fig. 1, 3, 5 och 7 visas schematiskt och i perspektiv fyra utforingsformer, varvid delar av apparatens holje tankts bortskurna far vinnande av Askadlighet.

I fig. 2, 4, 6 och 8 askadliggoras till de resp. utforingsformerna horande temperatur-fuktinnehallsdiagram, nedan kallade t-x-diagram.

I de olika figurerna hava samma hanvisningsbeteckningar anvants far samma eller ekvivalenta delar.

Vid utfaringsformen enligt fig. 1 med tillhorande t-x-diagram enligt fig. 2 betecknar 10 ett cylindriskt We, i vilket en rotorformad overfOringskropp 12 ar lagrad pa en axel 14. Overfaringskroppen innehaller en massa med hygroskopiska egenskaper, vilken fOretradesvis dr sammansatt av en barare och a denna anbragt hygroskopiskt amne. Bararen uppvisar en mangd genomgaende kanaler i rotorns axiella riktning. Enligt det visade utforandet utgares averforingskroppens massa av blad eller folier, av vilka foretradesvis vartannat 16 dr plant och vartannat 18 ar korrugerat, sa att genomgd.ende axiella kanaler bildas, vilka I sidled aro sinsemellan atskilda. Rotorns massa ar salunda pa ett eller annat salt foretradesvis sA utford, att fria passager forefinnas I axiell riktning, medan mediema hindras frau att stramma periferiellt under sin vag genom rotorn. Bladen eller folierna aro lampligen av papper, sasom asbestpapper, som kan motsta de ifragakommande relativt hoga ternperaturerna °eh som ar impregnerat med ett fuktabsorberande dmne, sasom litiumbromid eller -klorid. Avstandet mellan de plana skikten 16 ar for uppnaende av 'Mgt utbyte per volymenhet resp. verkningsgrad lampligen sA litet som under 3 mm och heist omkring eller nagot under 2 mm.

Vid apparatens undersida dr holjet 10 utanfar rotorn 12 medelst radiellt forlopande mellanvaggar 20 och 22 uppdelat i tva. sektorer eller kamrar 19 och 21. Ovanfor rotorn dr i holjet anordnade mellanvaggar 24 och 26, som ligga i plan med nyssnananda vaggar, och darjamte ar anordnad en tredje mellanvagg 28, sa att det Ovre holjet uppdelas 1 tre fran varandra skilda sektorer eller kamrar. Primarluften fran t. ex. den lokal, som skall konditioneras, fares av en flakt 30 till den vanstra undre sektorn 19. Luften passerar genom rotorns kanaler och gar darpa dels till sektorn 32, som begransas av holjet 10 och vaggarna 26 och 28 och dels till sektorn 34, som begransas av haljet och vaggarna 24 och 28. Sektorn 34 &tracker sig Over en vasentligt mindre vinkel an sektorn 32. Stramningsva.garna ittergivas med de med pilar forsedda dubbellinjerna 36 och 38. Linjen 36 representerar den luftstram, som gar genom den storre sektorn 32 och som efter avfuktning skall anvandas for avsett andamal, sasom far fornyande av luften i lokalen. Linjen 38 representerar en hjalpluftstrom, som har till uppgift att avfukta och kyla rotorkroppen, &Isom senare skall narmare forklaras.

I den av haljet 10 och vaggarna 24 och 26 begransade sektorn 40 gar en strain i riktning mot rotorkroppens 12 kanaler, vilken strain Ar representerad av dubbellinjen 42. Denna strain lamnar kroppen vid sektorn 21 och fares sedan av en flakt 44 genom ett varmehatten 46 samt darefter tillbaka till sektorn 40 enligt dubbellinjen 48. Stromningsvagarna atergivas salunda av dubbellinjerna 36, 38, 42 och 48, varvid roranslutningarna till och utanfor holjet, som aro av ka.nt utforande, utelamnats for att icke i onodan komplicera figuren.

Det i fig. 2 visade t-x-diagrammets ordinata representerar luftens absoluta anginnehall t. ex. i gr/kg luft och dess abskissa luftens temperatur. Dessutom visas nagra kurvlinjer, som atergiva olika relativa fukthalter has luften. Den genom flakten 30 intagna primarluften har tillstandet enligt punkten 50, som kan vara 60 % relativ fukthalt och 25° C. I apparaten torkas denna luft till tillstandet 52, som t. ex. dr 5 % relativ fukthalt och °C. Skillnaden mellan dessa punkters avstand fran abskissan representerar den mangd vatfen, som borttagits fran luften. Rotorn 12 roterar langsamt, sasom med nagra fa. vary per timme i den av pilen 54 angivna riktningen. Under fuktupptagningen i den del av rotorkroppens massa, som befinner sig mittfor sektorn 32, Mir massan mer och mer anrikad pA fukt, vadar den mdste regenereras.

DA massan inkommer mellan sektorerna 21 och 40 uppvarmes den av den i kretsen 42, 48 cirkulerande strommen. Vid utfOringsformen enligt fig. 1 och 2 antages denna strom till aura storsta delen utgaras av vattenanga. I diagrammet i fig. 2 antages den angrika atmosfarens tillstandsandringar folja den med abskissan parrallella linjen 56. Linjen 56 Egger i verkligheten mycket hOgt upp i t-x-diagrammet, men har i figuren neddragits for att — —3 gora den oversk.adlig. Diagrammet dr vid denna liksom &riga utforingsformer salunda ej atergivet i ordinar skala. Fore uppvarmningsanordningen eller varmebatteriet 46 har den angrika atmosfaren tillstandet 58 och lamnar batteriet med tillstandet 60. Den cirkulerande angrika atmosfaren passerar, sedan den uppvarmts till tillstandet 60, genom kanalerna i rotorkroppen 12 och uppvarmer i sin tur dennas massa. Den angrika atmosfaren blir darigenom avkyld och da flagon fuktupptagning ej tankes aga rum, andrar atmosfaren sitt till-stand langs saxnma linje 56 men i motsatt riktning och nar den lamnar rotorn har den aterfatt tillstandet 58. Tillstandet 58 motsvarar en temperatur over 100° C, sasom t. ex. 1° C och en relativ fukthalt av t. ex. 30 %. Punktens 60 data antages Tara 220° G och 2 1/2 %. Rotorkroppens massa har salunda annu icke berovats nagon fukt men har uppvarmts till en temperatur strax under den enligt punkten 60.

Da massan under rotorns fortsatta kringvridning kommer mitt Mr den smala sektorn 34, kommer massan att bestrykas av hjalpluftstrommen 38, som har utgangstillstandet 50. Massan har genom den foregaende uppvarmningen upptagit sa mycket varme, att denna varme är tillracklig for att bortdriva den av massan absorberade fukten. Hjalpluftstrommen 38 behover for att regenerera rotorns massa endast uppgd till nagra pro-cent av den av flakten 30 infOrda primarluftstrOmmen.

Genom den varme, som har upplagrats i rotorns massa, uppvarmes hjalpluftstrommen 38 och bibringas claimed en relativ fukthalt, som satter den i stand till att genom a.vdunstning upptaga fukt frail massan. Hjalpluftstrommen kommer dad& att Oka saval i tem- peratur som absolut fukthalt och har vid aygangen Iran rotorn utdrivit den fuktmangd, som tillforts rotorn under dennas passage for- hi sektorn 32. Hjalpluftstrommen 38 far ett sluttillstand med en fuktniva, som bestammes av relationen mellan luftstrommarnas 36 och 38 storlek. Om luftstrommen 38 salunda utgor % av luftstrommen 36 och den senare avlanmar 8 grIkg till rotorn, kommer luftstrom- mens 38 fuktniva att stiga med 160 gr/kg. I fig. 2 har denna fuktnivd antytts med den streckprickade linjen 64. Luftstrommens temperatur är lagre an. punktens 60.

Rotorns massa Or, da den ingar i sektorn 32, regenerera:d och formar torka luftstrom- men 36 langs linjen 66 i fig. 2 till punkten 52. Samtidigt har massan kylts av luftstrommen 38.

Fordelen med den i en sluten krets cirkulerande angrika atmosfaren ligger a ena sidan dari, att den efter passagen av rotorn i luftstrommen 42 kvarstaende varmemangden standigt aterfores till rotorn och ej sasom tidigare gar forlorad. A andra sidan Or tempe- raturen hos ,massan tillrackligt stor for att en mycket ringa del av den genom flakten 30 intagna primarluften skall behova uppoffras for att sedan astadkomma bortkokningen resp. avdunstningen av den av massan absorberade Hjalpluftstrommen 38 lamnar apparaten med en temperatur, som jamfort med konventionella system kan vara avsevart hog-re. Det oaktat blir varmemangden, som salunda gar fOrlorad pa grund av luftstriimmens 38 lilla volym vasentligt mindre an vid de konventionella systemen. Detta aterverkar i sin tun pa torkekonomien, som darfOr enligt uppfinningen blir mycket gynnsam.

Om man istallet antager, att den lilla luftmangden ensam far sorja for fuktens utdrivning, dvs. utan hjalp av den forvarmande angrika atmosfaren, maste luftstrommen uppvarmas till en temperatur, som praktiskt Or otankbar. Om den cirkulerande angrika atmosfarens temperatur antages variera mellan 120° C (punkten 58) och 220° C (punkten 60) och cirkulationsmangden an 5 a 10 ganger stone On mangden av luftstrommen 38, raknat per tidsenhet, sa. inses att den lilla luftstrommen 38 maste uppvarmas i proportion i annu hogre grad, dvs. till temperaturer Overstigande 500 a 1000° C.

Utforingsformen enligt fig. 3 och 4 skiljer sig Iran den foregaende i huvudsak darigenom, att luft standigt infores i den i kretsen 42, 18 cirkulerande angrika atmosfaren, medan en motsvarande del av blandningen avgar till omgivningen. I detta fall utgOres den lilla hjalpluftstrommen, som har till uppgift att avldgsna fukt resp. kyla fran den forvarmda massan, av redan avfuktad primarluft, men kan dock utgOras av obehandiad luft, sasom vid foregaende utforingsform, liksom omvant den senares hjalpluftstrem kan utgoras av avfuktad primarluft.

De radiella mellanvaggarna 22 och 26 Oro aven vid utforingsformen enligt fig. 3 och 4 anbragta i samma axialplan. Pa undersidan av rotorn Or insatt en mellanyagg 68, som tillsammans med mellanvaggen 22 delar cylinderutrymmet darstades i bra sektorer 19 och 21, som kunna vara lika stora eller ocksa kan sektorn 19 vara stOrre. Upptill har mellanvaggen 24 oforandrat lage jamfort med foregd.ende utforingsform, medan mellanvaggen 28 bortfallit, varfOr i detta fall sektorn 32 stracker sig Over en storre vinkel. Den genom flakten 30 intagna primarluften avfuktas liksom forut mellan punkterna 50 och 52 i fig. 4. I sektorn 32 delar sig luftstrommen 36 sa att en del darav gar enligt dubbellinjen 70 vidare for den avsedda konditioneringen, malan en liten hjalpluftstrom 72 gar tillbaka genom rotorns massa Over en sektor, vars vinkel bestOmmes av mellanvaggarna 24 och 68. Hjalpluftstrommen 72 utgores liksom tidigare endast av en liten del, sasom 2-6 0 %, av den totala primarluf tmangden.

— — Hjalpluftstrommen 72 forenar sig lampligen framfor varmebatteriet 46 med den eirkulerande angrika atmosfaren. Blandningen liar antagits hava tillstandet 74 i fig. 4 och den uppvarmes av varmebatteriet langs den horisontella linjen 76 till tillstdndet 78. Linjen 76 ligger lagre i diagrammet On linjen 56 I fig. 2, varvid diagrammet liksom tidigare icke Merger nagon bestamd skala. Den enligt linjen 42 mot rotorn strommande angrika blandningen bestiir till mycket stor del, sasom 30 volymsprocent, av anga. Emellertid liar inblandningen av luft i den angrika atmosfarerr till foljd, att denna icke endast kan varma rotorns massa vid sektorn 40 utan Oven for-mar upptaga fukt fran densamma. Visserligen Or mangden av hjalpluftstrammen 72 liten, men genom att blandningen befinner sig en hog temperatur Or den lilla luftmangdens fuktupptagningskapacitet mycket stor. Tillstandsandringen hos den angrika atmosfaren foljer under passagen genom rotorns massa ungefar linjen 80 i fig. 4. Den angrika atmosfarens fukthalt stiger och linjen 80 bildar en vinkel mot linjen 76. Sluttillstandet 82 innebar, att en fuktmangd motsvarande ordinataystandet mellan pun:kterna 74 och 82 &efforts till den angrika atmosfaren.

Fran kretsloppet 42 och 48 utgar en ledning enligt dubbellinjen 83, genom vilken en mangd av den angrika atmosfaren av tillstandet 82 avledes, motsvaran:de den kretsloppet tillfarda mangden av hjalpluftstrommen 72. Man har harvid liksom vid &riga utforingsformer att avvaga trycken i de olika delarna av apparaten, sa att de avsedda stromningsfarloppen uppnas.

I detta fall belniver alltsd den lilla hjalpstrammen 72 icke svara for bortfOrandet av hela den angmangd, som skall utdrivas ur rotorn och hjalpstrommen far darfor ett till-stand fore dess inblandning i cirkulationskretsen enligt fuktnivan 84, som svarar mot en del av fuktborttagningen fran rotorns massa.

Vid utforingsformen enligt fig. 5 och 6 fOres den lilla hjalpluftstrom, som liar till uppgift att avlagsna fukt frau resp. kyla rotorns 12 massa, sedan denna passerat den angrika zonen, tvenne ganger genom rotorn. I detta fall tages den lilla hjalpluftstrammen fran ytterluften med hjalp av en flakt 86 och fares darefter uppat i en sektor, som begransas av mellanvaggar 68 och 88 vid apparatens nedre del. Luftstrommen passerar uppat genom rotorn enligt den dubbeldragna linjen 38 och inkommer i en sektor, begransad av vaggarna 24 och 28 vkf apparatens oversida. Harifran fares den genom en utanfor holjet 10 forlagd kanal, representerad av dubbellinjen. 90 tillbaka till en sektor vid holjets undersida, begransad av mellanvaggarna 88 och 92. Luftstrommen passerar sedan anyo genom rotorn och bortgar via en ovre sektor, begran sad av mellanvaggarna 24 och 94. Den avga'- ende hjalpluftstrommen tankes i detta fall bortledd till den yttre atmosfaren Oven om den istallet kan inforas i cirkulationskretsen 42, 48 enligt fig. 3.

Den angrika atmosfaren i denna krets undergar I stort sett samma tillstandsandringar som vid utforingsformen enligt fig. 1 och 2. Likasa antages primarluften avfuktas pa samma satt som tidigare. Eftersom den lilla hjalpluftstrommen utgores av ytterluft, far den ett utgangstillstand 96 enligt fig. 6, som skiljer sig frau primarluftens och salunda exempelvis kan motsvaras av 50 % relativ fukthalt och en temperatur av ° C. Hjalpluftstrommens slutliga fuktniva. efter den dubbla passagen genom rotorn atergives med linjen 98 i fig. 6. Denna fuktniva antages genom att luftstrammen battre utnyttjas ligga hogre On vid foregaende utforingsformer.

Utforingsformen enligt fig. 7 och 8 slutligen skiljer sig fran de foregaende darigenom, att Oven hjalpluftstrommen far cirkulera i en sluten krets. Flakten 86 for luftstrommen uppat mellan mellanvaggarna 68 och 88 genom rotorns massa till sektorn 99 mellarl mellanvaggarna 24 och 28 enligt dubbellinjen 38. Vid. Overgangen mellan avfuktningszonen 32 och angcirkulationszonen 40 Or Oven pa den motsatta sidan anordnade smarre sektorer 100, 102, som begransas av skiljevaggarna 26 och 104 upptill och 22 och 106 nedtill. Den lilla hjalpluftstrommen overgar vid apparatens oversida till den &re sektorn 100 och darifran nedat genom rotorn enligt dubbellinjen 108 till den undre sektorn 102 samt tillbaka till flakten 86.

Rotorn 12 kyles av den uppatgaende grenen 38 av luftstrommen och forvarmes av den neda'tgaende grenen 108. Kylningen sker genom overforing av sensibelt varme till luftstrommen resp. avdunstning av fukt frau rotorn i densamma. Forvarmningen sker likaledes genom overforing av sensibelt varme churn i motsatt riktning saint genom kondensation av fukt I rotorn. Anginnehallet i hjalpluftstrommen blir hogt och skulle, om ej lackage funnes on den utspades med luft, som befinner sig i rotorn, speciellt da denna gar in i grenen 108, na upp emot atmosfarstryck.

I ovrigt Or forloppet i angcirkulationssystemet detsamma som enligt fig. 1. I och med att denna utforingsform enbart liar slutna cirkulationskretsar pa regenereringssidan, maste en avtappning av anga frau. cirkulationssystemet 42, 48 aga rum, vilket sker genom avloppet 83.

En liten hjalpluftstrom kan direkt fran ytterluften inblandas i cirkulationskretsen 42, 48, speciellt vid utforingsformen enligt fig. 7 och 8, sasom antytts med det streckprickade intaget 110, som kan vara anbragt pa flak- - - tens 44 sugsida och d givetvis är forsett med en for strypning.

Under en igangsattningsperiod, d cirkulationskretsen enligt de olika utfOringsformerna fran borjan innehaller atmosfarsluft, kommer denna att suceessivt Oka sin anginnehall genom avdunstning frail rotorns massa, tills det ovan skildrade fortfarighetstillstandet uppnatts.

Uppfinningen ãr givetvis joke begransad till de visade utforingsformerna utan kan varieras i vidstracktaste bemarkelse mom ramen av den till grand for densamma liggande iden. Salunda kan holjet 10 vara roterbart, medan den fuktupptagande massan: ar stationar. Da har generellt talas om gas och a'nga, fOrstas harmed fluida, av vilka det sistnamnda har hOgre kondensationspunkt An det forstnamnda. Bade Millet och overforingskroppen kunna Tara stationara.

Claims (20)

Patentansprak:

1. Satt att regenerera en fuktvaxlare forsedd med en i ett hOlje (10) anbragt overfOringskropp (12), vars genomstromningskanaler uppvisande massa efter vartannat bringas i kontakt med en luftstrom - primarstrom fran vilken vattenanga upptages av massan, och med en regenereringsstrom, medelst vilken den salunda upptagna angan avlagsnas fran massan, kannetecknat darav, att den for regenereringen erforderliga varmetillforseln till massan astadkommes helt eller delvis av eti genom kanalerna fort medium, som bring-as att i en krets (42, 48) cirkulera mellan massan och en uppvarmningsanordning (46) och som saval fore som efter passagen genom massan har hogre och foretradesvis vasentligt hi5gre anginnehall An primarstrommen (36) samtidigt med att massan utfor en riirelse i holjet mellan av de hada strommarna passerade zoner (32, 40).

2. Satt enligt patentanspraket 1, kannetecknat darav, att forutom det cirkulerande angrika mediet bringas en relativt primarstrOmmen (36) liten hjalpluftstrom (38; 72) att vid sidan om primarstrommens stromningszon (32) passera genom massans kanaler.

3. Satt enligt patentanspraket 2, kannetecknat darav, att hjalpluftstrommen (38, 72) vid intradet i kanalerna har lagre temperatur an det cirkulerande angrika mediet.

4. Salt enligt patentanspraket 2 eller 3, kannetecknat darav, att hjalpluftstrOmmen (38, 72) har lagre anginn.ehall An det cirkulerande angrika mediet.

5. satt enligt patentanspraken 1-4, Urinetecknat darav, att hjalpluftstrommen (38, fig. 1, 72, fig. 3) tages fran primarstrommen (36) antingen fore eller efter dennas passage genom massan.

6. Satt enligt patentanspraken 1-4, kannetecknat darav, att hjalpluftstrommen (38, fig. 5) tages fran ytterluften.

7. Salt enligt nagot av patentanspraken 26, kannetecknat darav, att hjalpluftstrom- men (38; 72) bringas att passera en zon av Overforingskroppen (12), som dr fOrlagd till den sida av cirkulationszonen (40), dar mas- sans paverkan av det angrika mediet fullbordats, varvid hjalpluftstrommen saval kyler SOM upptager fukt fran massan.

8. Satt enligt patentanspraket 7, kannetecknat darav, att hjalpluftstrommen (72, fig. 3) efter passagen genom massan infores i cirkulationskretsen (42, 48) och blandas med det i denna befintliga angrika mediet, som clamed blir i stand att sjalv avlagsna fukt frail massan.

9. Satt enligt patentanspraket 7 eller 8, kannetecknat darav, att hjalpluftstrommen (38, fig. 5, 7) bringas att i serie passera genom tva eller flera vid sidan om cirkulationszonen (40) forlagda zoner.

10. Satt enligt patentanspraket 9, kannetecknat darav, att hjalpluftstrommen (38, fig. 5) bringas att i serie passera tva zoner, som aro forlagda vid den sida av cirkulationszonen (40), dar den angrika luftstrammens pdverkan av masSan fullbordats.

11. Salt enligt patentanspraket 10, kannetecknat darav, att hjalpluftstrommen (38, fig. 5) bringas att sist passera den narmast cirkulationszonen (40) belagna zonen.

12. satt enligt patentanspraket 9, kannetecknat darav, att hjalpluftstrOmmen (38, fig. 7) bringas att passera i en sluten krets genom zoner (99, 100), som aro forlagda pa var sida om cirkulationszonen (40).

13. Fuktvaxlare for genomfOrande av sattet enligt nagot av de foregaende patentanspraken, omfattande ett holje (10) och en i detta anbragt Overforingskropp (12) med en med genomgitende kanaler fOrsedd massa med hygroskopiska egenskaper, varvid hOljet och kroppen utf8ra en relativrorelse i en sluten bana under det att en vattenanga innehallande luftstrOm - primarstrom - ledes genom en zon av massan och en av en uppvarnmingsanordning (46) uppvarmd regenereringsstrOm genom en annan zon av massan, kannetecknad ,darav, att regenereringszonen ingar jamte uppvarmningsanordningen i en eirkulationskrets (42; 48) for ett i regenereringen deltagande medium.

14. Fuktvaxlare enligt patentanspraket 13, kannetecknad av passager fOr ledande av en liten avenledes i regenereringen deltagande hjalpluftstrom (38, 72) genom en tredje zon av massan, belagen mellan de hada andra zonerna.

15. Fuktvaxlare enligt patentanspraket 14, kannetecknad darav, att den tredje zonen ar forlagd till den sida av cirkulationszonen, dar massan under relativrorelsen med holjet over- 6— — gas till den av primarstrommen passerade zonen.

16. Fuktvailare enligt patentanspraket 15, kannetecknad ddrav, att den tredje zonens avloppssida star genom en ledning i forbindelse med cirkulationskretsen (42, 48).

17. Fuktvdxlare enligt patentanspraket 14, 15 eller 16, kannetecknad darav, att den tredje zonen har en vdsentligt mindre genomstromningsarea an de hada andra zonerna.

18. Fuktvaxlare enligt nagot av de foregaende patentanspraken 13-17, kannetecknad av tva eller flera med varantlra seriekopplade zoner for den lilla hjalpluftstrOmmen (38, fig. 5).

19. Fuktvdxlare enligt nagot av de fOregaende patentansprdken 13-18, kannetecknad ddrav, att for hjalpluftstrommen. (38, fig. 7) avsedda zoner dro anordnade pa var sida om den av primarstrOmmen passerade zonen och cirkulationszonen saint dro forbundna med varandra till en sluten krets.

20. Fuktvdxlare enligt nagot av de fOregaende patentanspraken 13-19, kannetecknad darav, att den tredje zonen är anordnad att tillforas luft frail primarstrommen (36) eller atmosforsluft (fig. 5). Anfiirda publikationer: Stockholm 1962. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Saner. 620089 P1.1 GENERALSTABENS LI