... att inte veta riktigt vad som händer.
Våra chefer håller sig undan - närmaste chefen kommer upp till oss en gång i veckan, bara för att hon måste, men man märker att hon är väldigt obekväm i situationen och helst inte vill ...
Vad vi vet är att Studiefrämjandet ska ta över en del av vårt material och Arbetslivssupport en annan del...
När, var, hur?
Ja, det är frågan...
AD ska vara helt avvecklat till den siste februari, huset ska vara tömt till den siste mars... men datumet för när deltagarna slutar, det vet vi inte... 31 januari var ett förslag, men vi får aldrig svar!!!
Jo, vi vet att en del av våra Fas 3- deltagare får följa med, liksom skannrar och en del annat, men ingen personal - de har egen personal och räknar med att deltagarna ska "lära upp" dem.
Resterande deltagare - och de som har arbetsträningsplats, eller rehabplats hos oss... vad ska de göra? Ingen vet riktigt säkert - eller... jo kommunen ska köpa de här platserna från företag
(hm... blir det billigare tro?)
och /eller använda sig av olika föreningar...
Veckan som kommer är den sista, som cafeterian är öppen, sedan finns det inte ens en kaffebryggare i huset... antar att vi inte får någon från kommunen.
En sak är säker... vi som drabbas - personal, deltagare - vi mår dåligt av situationen.
-------------------------------------------------------------
Som tur är, så är ju livet inte bara jobb... utan vänskap också :)... vilket de här bilderna på grannens islänningar får symbolisera.
Det knackade på dörren och vännen Sally klev in - hon kände nog att kaffet var klart. Jag har något kul att berätta, sa hon. Jag ska flytta!
Jo, jag var lite förvarnad, men en glad överraskning blev det ändå och jag är så glad för hennes skull. Vet ju hur hon längtat efter att komma ut på landet igen :) och nu blir vi nästan grannar - bara ca 6 km från varandra. Kul!
Väntar fortfarande på snön, som skulle komma igår - inte för att jag gillar snö speciellt mycket - näe, tvärtom, men det kunde bli ett par vintriga dagar med sol, bara för att få lite fina vinterbilder :)
I brist på sådana så får ni hålla till god med de här...
Mats kvigor, som kom till Granmyra i veckan...
 |
| Lite nyfikna... |
 |
| ... och lite blyga |
 |
| En frusen droppe |
 |
Väntar på mer snö...
Så är det då söndag igen - i morgon ny arbetsvecka - undrar om vi får fler svar? |
Tusen tack - sådana länkar är värdefulla.
Hotellet skull jag ha gissat låg i sydtyskland. Fint.
Intressant och trevligt bidrag!
Hotellet är superfint! Vacker byggnad!
Och så spännande att få höra om din svärmor och ungkarlshotellet! Vilken annorlunda uppväxt din man måste ha haft!
Övriga foton var också fina, Ha dé!