Folk är olika och har olika behov. Men den nya aktiveringsmodellen för arbetslösa drar alla över en kam i stället för att ordna skräddarsydda lösningar som verkligen resulterar i att folk får jobb.
Det anser vd Ronnie Djupsund på Kokkotyö-stiftelsen som sysselsätter arbetssökande i bland annat Karleby och Jakobstad.
Direktör Helvi Riihimäki på Arbets- och näringsbyrån i Österbotten ger liknande kritik.
- Där finns mycket gott, men modellen gäller alla åldrar från 17 till 67 och har inte någon typ av prioritering.
En högutbildad 30-åring och en 60-åring med mentala problem behöver nämligen rätt så olika tjänster och vägledning. Allt från utbildning och erfarenhet till intresse och utmaningar kan skilja arbetssökande åt.
- Men nu behandlas alla på samma sätt, säger Djupsund.
Helvi Riihimäki håller med.
- Vi har inte hunnit skräddarsy så mycket enligt variationer i kundernas situation.
Inte ens Österbotten lyckas
I månadsskiftet mars-april ska omkring 12 000 arbetslösa i Österbotten granskas. Men redan nu står det klart att en stor del arbetslösa kommer att förlora närmare fem procent av sitt stöd från och med april.
- Grovt räknat kan det röra sig om 40 procent som får sänkt stöd. Men det är en grov kalkylering för ingen i landet kan säga det i dagsläget, säger Riihimäki.
FPA och arbetslöshetskassorna kommer att avgöra vilka arbetslösa som har varit tillräckligt aktiva för att få behålla sitt stöd.
Jämfört med resten av landet har Österbotten ett bättre läge. Aktiveringsgraden i Österbotten ligger på nästan 38 procent, i Mellersta Österbotten är den 35,5 medan den är knappt 30 i hela landet.
Arbetslösheten i Österbotten är också den lägsta på hela fastlandet. Men inte heller i Österbotten kommer alla arbetssökande att hitta någon aktivitet, enligt Riihimäki.
Det finns helt enkelt inte tillräckligt med rehabiliterande arbete för de som har varit arbetslösa längst. Det blir också svårt för till exempel föräldrar med småbarn att komma loss för att jobba.
- Om man jobbar 18 timmar på tre månader borde dagvården också fungera. Det kan hända man jobbar bara vissa veckor och inte sammanhängande. Då kan det vara svårt att ordna dagvård i vissa kommuner, säger Riihimäki.
Skillnad mellan kommuner
En utmaning med nya modellen är att det blir stor skillnad i tjänsterna beroende på var den arbetslösa bor, enligt Djupsund.
Städer kan ofta erbjuda fler alternativ och många branscher att välja mellan för en arbetssökande.
- Till exempel har vi på Kokkotyö 10 avdelningar med allt från bil och metall till trä och sömnad. Det finns mycket att välja på.
I Karleby finns dessutom flera andra aktörer som erbjuder sysselsättning.
- Men på en mindre ort finns kanske en avdelning. Och den kanske inte lämpar sig för den personen. Man söker inte vilket jobb som helst utan det är ofta en viss bransch man söker sig till.
Modellen aktiverar folk
Den nya modellen verkar ändå ha gjort att fler arbetssökande har sökt sig till någon aktivitet.
- Den har aktiverat folk. Tidigare har vår personal ringt och frågat dem, nu hör de av sig självmant, säger Riihimäki.
Det är den goda sidan med modellen, att folk söker sig till oss eller något annat ställe
Ronnie Djupsund
Aktiviteten har också märkts på Kokkotyö-stiftelsen. I synnerhet i januari fick man många nya kontrakt.
- Det är den goda sidan med modellen, att folk söker sig till oss eller något annat ställe, säger Djupsund.
Men samtidigt kritiserar han utgångsläget.
- Vi vill ha folk som är motiverade. Nu kan det i många fall hända att folk känner sig tvingade att söka sig till oss. Det är kanske inte bästa utgångsläget för vårt arbete.
Nu kan det i många fall hända att folk känner sig tvingade att söka sig till oss. Det är kanske inte bästa utgångsläget för vårt arbete
Ronnie Djupsund
Belöna eller straffa?
Djupsund tycker att modellen snarast får folk att tappa modet i stället för att motivera dem.
- Det är en fråga om belöning eller straff. Folk är mer motiverade att söka jobb om man ser att det leder till något gott i stället för att det leder till något ont ifall man inte gör det.
Samtidigt anser Djupsund att det är för snävt att bara se på aktiveringsgrad, alltså andelen arbetssökande som är i någon form av aktivitet.
- Vi borde se på aktiviteterna. Att de är sådana som på riktigt kan lyckas. I värsta fall är det nu så att folk aktiveras men inte med sådant som på riktigt leder till något.
På Kokkotyö-stiftelsen försöker man hela tiden hitta nya lösningar som passar individen.
- Vi har till exempel haft teatergrupp där deltagarna samtidigt fått bygga självförtroende.
Aktivera dig strax före pension
En grupp som enligt Helvi Riihimäki har kritiserat nya modellen är personer som befinner sig i det så kallade pensionsröret. För nu ska också arbetssökande som är över 60 och väntar på pension plötsligt söka sig till kurser och aktivera sig.
- Aktiveringsmodellen gäller dem också. Jag hörde ett exempel där någon som ska få gå i pension i augusti nu måste delta i något så att hen inte mister fem procent av stödet de sista månaderna före pensionen, säger Riihimäki.
Men Riihimäki tror det kan bli svårt för över 60-åringarna att få jobb.
- Om arbetsgivarna har möjlighet att välja någon yngre så är det ett faktum att de hellre gör det.
Tidigare har den här gruppen fått lyfta stöd medan de väntar på pension. Man kan till exempel ha kommit överens om det i samband med uppsägningar.
- De kan ha jobbat 40 år på en arbetsplats. Om den försvinner så finns kanske inte så stor motivation att omskola sig. Man kan inte garantera att de får jobb ändå, säger Riihimäki.
Jag hörde ett exempel där någon som ska få gå i pension i augusti nu måste delta i något så att hen inte mister fem procent av stödet de sista månaderna före pensionen
Helvi Riihimäki
Vilken aktivitet räcker?
Det är FPA och arbetslöshetskassorna som gör tolkningen kring vem som har varit tillräckligt aktiv för att få hela stödsumman också i fortsättningen.
Från TE-byråerna har man gett feedback till ministeriet kring vad som borde godkännas som aktiveringsperiod.
- Men de har lovat titta på den biten först i april då man vet hur de första tre månaderna har löpt, säger Riihimäki.
Summan som en arbetslös kan förlora är 4,65 procent av ersättningen de får. För en person som får arbetsmarknadsstöd på knappt 700 euro är summan kring 30 euro.
- Det är mycket pengar om man till exempel är ensamförsöjare, har hög hyra eller blir sjuk, säger Riihimäki.
Nykarleby gott exempel
Samtidigt beror läget långt på vad kommunerna väljer att göra. Till exempel Nykarleby har gjort satsningar för att få ner antalet långtidsarbetslösa.
Och det har gett resultat. Staden och olika föreningar kan i dag erbjuda en rad olika jobb åt arbetssökande. Det handlar om allt från att klippa ur och arkivera tidningsartiklar om staden till underhållsjobb i ishallen eller Stjärnhallen.
- Största vinningen är att folk blir sysselsatta och det finns många solskenshistorier, säger förvaltningsdirektör Tomas Knuts i Nykarleby.
Sedan ett par år tvingas kommuner betala extra om de inte lyckas sysselsätta långtidsarbetslösa. De här så kallade böterna består egentligen av att kommunen tvingas betala en större andel av arbetsmarknadsstödet åt de arbetssökande.
- Så då blev det ännu intressantare och viktigare att ta itu med det här för kommunerna, säger Knuts.
Det kan nämligen handla om rätt så stora summor. En kommun kan tvingas betala upp till 70 procent av arbetsmarknadsstödet de arbetslösa får.
Som mest betalade Nykarleby cirka 120 000, i fjol betalade staden 50 000 euro.
- Mycket lägre än så kan vi knappast komma. En del av de som finns på listan kan helt enkelt inte komma ut i arbetslivet på grund av till exempel hälsobekymmer.
Också till exempel Jakobstad har fått ner summan. I fjol betalade staden ändå mer än 900 000 euro i böter.
Karleby betalade i fjol tre miljoner i böter. För de pengarna kunde man köpa mycket sysselsättning.
Tre miljoner räcker väl till många 18 timmars jobb på tre månader?
- Så är det. Frågan är om man ska betala för att folk är passiva eller ska de aktiveras så man får resultat. Men då ska aktiviteterna vara sådana att de stöder folks vardag och till slut möjligheten att hitta jobb, säger Ronnie Djupsund på Kokkotyö-stiftelsen.
