BRYSSEL Europa har under de senaste dagarna svettats i en värmebölja som saknar motstycke under försommaren. Värmeböljan som kulminerade i slutet av juni har varit särskilt intensiv i västra och centrala Europa, där rekord har slagits i flera länder.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO har den extrema hettan bidragit till över 1 300 dödsfall i Europa. I Frankrike varnar myndigheter för att många dödsfall sker i hemmen, särskilt bland äldre, samtidigt som flera barn dött i överhettade bilar.
Belgiens huvudstad Bryssel hör till de värst drabbade delarna av Europa, med temperaturer på närmare 40 grader under helgen.
Studerandena Benan Sarioglu och Chloé Temmerman säger att hettan har vänt upp och ner på vardagen.
– Jag sov bara en timme i natt. Vi försöker vara utomhus så mycket som möjligt, eftersom det är för varmt inomhus, säger Sarioglu.
Topias Lukkarinen och Aki Heikkinen, på besök i Belgien, har också fått känna av den extrema hettan.
Under helgen besökte Kuopioborna en festival där fokus i hög grad låg på att hålla vätskebalansen och söka skugga för att orka med temperaturerna.
– Det här känns inte normalt, och om värmeböljorna också sprider sig till Finland är det verkligen oroande, säger Lukkarinen.
Aki Heikkinen funderar på hur människor i Centraleuropa klarar av att leva med den här typen av värme på permanent basis.
Han tror också att rapporteringen om återkommande värmeböljor kan komma att påverka finländarnas val av resmål i framtiden.
– Man måste fundera på hur man klarar sig, och om det inte finns ordentlig luftkonditionering på hotellet börjar man nog tänka två gånger innan man åker över huvud taget. Det här var en riktigt tuff upplevelse.
Expert: Vi är inte förberedda
Antoine Oger som leder tankesmedjan Institute for European Environmental Policy (IEEP) i Bryssel säger att Europa haft lång tid på sig att förbereda sig för ett varmare klimat, men att hotet inte tagits på tillräckligt stort allvar.
– Situationen är extremt allvarlig och akut. Samtidigt är den inte oväntad. Vi befinner oss precis på den utvecklingsbana som forskningen har pekat på under de senaste 10–20 åren.
Han påminner om den dödliga värmeböljan i Frankrike 2003, som då beskrevs som en historisk katastrof, men ändå inte ledde till tillräckliga förändringar.
– Det vi såg förra veckan visar hur dåligt förberedd en stor del av befolkningen fortfarande är. Det visar att vi inte är redo.
Oger säger att det finns både kortsiktiga och långsiktiga lösningar mot extrem hetta, men att de inte används i tillräcklig utsträckning.
Städer behöver fler parker och träd, mer skugga och fler gröna offentliga miljöer. Samtidigt måste sjukhus, skolor och kollektivtrafik anpassas för att skydda de mest utsatta.
– Där finns människor som löper betydligt större risk än andra. Det kräver särskilda lösningar, säger Antoine Oger.
Som exempel lyfter han fram Bryssel. Satellitmätningar från Europeiska miljöbyrån visar att skillnaden i marktemperatur mellan stadskärnan och ett närliggande skogsområde uppgår till hela 23 grader.
Skillnaden illustrerar hur asfalt, betong och byggnader lagrar värme under dagen och avger den under natten, medan träd och grönområden effektivt kyler ner sin omgivning.
Han efterlyser också bättre samordning mellan Europas städer. Många kommuner har redan börjat genomföra åtgärder, men erfarenheterna delas inte i tillräcklig utsträckning.
Europa värms upp snabbast
Antoine Oger understryker att Europa för tillfället är den kontinent som värms upp snabbast i världen: temperaturen här stiger ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet.
Medeltemperaturen i Europa kan stiga med fyra grader mot slutet av seklet om inget görs.
– Det innebär att den värmebölja som i dag betraktas som extrem kommer att vara normal om omkring 20 år.
Om trenden håller i sig kommer invånarna i Europa allt oftare att utsättas för livshotande hetta.
Extrem värme innebär störst risk för äldre, små barn och personer med underliggande sjukdomar. När kroppen inte längre klarar av att reglera sin temperatur kan följderna bli livshotande.
– Om vi inte förbereder oss kommer konsekvenserna bli allvarliga med stora hälsoproblem och många dödsfall under de kommande åren.
Enligt Oger hämmas Europas anpassning av att kontinenten i motsats till andra delar av världen saknar lång erfarenhet av extrem hetta.
– Vi är inte förberedda, eftersom vi tidigare inte var en kontinent som utsattes för sådana här temperaturer. Förändringen sker så snabbt att vi har svårt att anpassa oss vilket innebär att befolkningen är oförberedd. Det är då dödsfall sker.
Klimatåtgärder måste också vara socialt rättvisa
Samtidigt som den extrema hettan blivit ett allt mer påtagligt inslag i Europa har också den gröna omställningen blivit politiskt omstridd.
Kritiker menar att klimatåtgärderna riskerar att bli för dyra för både hushåll och företag, vilket väcker frågor om hur omställningen kan genomföras utan att öka de sociala klyftorna.
Antoine Oger medger att de klimatpolitiska satsningarna inte i tillräcklig grad har tagit hänsyn till de sociala konsekvenserna av den gröna omställningen, vilket gett kritikerna vatten på kvarn.
Samtidigt framhåller han att många av åtgärderna på sikt kan ge ekonomiska vinster för hushållen genom lägre energi- och bränslekostnader, även om de initiala investeringarna ofta upplevs som ett hinder.
I Bryssel blir frågan om klimat och anpassning samtidigt allt mer konkret i vardagen i ett läge där värmen påverkar allt från sömn till arbete och studier.
Studerande Chloé Temmerman säger att hon blivit allt mer oroad över konsekvenserna av klimatförändringen.
– Inför kommande politiska val skulle jag vilja se att partierna gör mer för klimatet. Det är verkligen viktigt på lång sikt.