Nederländerna har misslyckats med att skydda invånarna på den karibiska ön Bonaire mot klimatförändringen. Det slår en domstol i Haag fast.
Enligt domstolen har den nederländska staten diskriminerat öns 20 000 invånare genom att inte vidta tillräckligt snabba eller tillräckliga åtgärder mot klimatförändringen.
Regeringen måste nu ta fram en plan för hur ön ska skyddas. Domstolen gav den nederländska regeringen 18 månader på sig att ta fram bindande mål, spikade i lag, för att minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med Parisavtalet.
Bonaire är en tidigare nederländsk koloni som år 2010 blev en särskild kommun inom Nederländerna. Invånarna på ön är nederländska medborgare.
Nederländerna dåligt på att skydda utomeuropeiska territorier
Den nederländska staten drogs inför rätta av åtta Bonaireinvånare tillsammans med miljöorganisationen Greenpeace.
Det lågt liggande Nederländerna är känt för sina skyddsåtgärder mot stigande vatten, framför allt ett omfattande system av barriärer och vallar.
Men enligt miljöaktivister får landets utomeuropeiska territorier, som Bonaire, inte samma skydd.
Regeringens jurister hävdade under rättegången att landet redan gör framsteg i kampen mot klimatförändringen och hänvisade till minskade växthusgasutsläpp och andra åtgärder.
Men domstolen ansåg att regeringens insatser inte är tillräckliga.
Enligt domstolen behandlas Bonaires invånare annorlunda än invånarna i den europeiska delen av Nederländerna utan godtagbar anledning.
Enligt domen är detta ett brott mot deras mänskliga rättigheter.
Fallet kan bli vägledande för andra rättsliga processer
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och Internationella domstolen i Haag har redan tidigare slagit fast att underlåtenhet att bekämpa klimatförändringen bryter mot internationell lag.
Det här är ett av de första fallen som prövar det i domstol. Domen kan bli vägledande för liknande rättsliga processer på andra håll.
Små öar som Bonaire är särskilt sårbara för klimatförändringen på grund av sina känsliga ekosystem, små ekonomier och lågt liggande kustområden.
Därför drabbas de oproportionerligt hårt av stigande temperaturer, förändrade nederbördsmönster, stigande havsnivåer, korallblekning, cykloner, torka och översvämningar.
Bonaireinvånarna har under rättegången bland annat berättat hur klimatförändringen har gjort livet på ön outhärdligt varmt och torrt, vilket har påverkat både skördarna och invånarnas hälsa.
– Bonaire drabbas redan av översvämningar till följd av tropiska stormar och extremt regn. Enligt flera forskare kommer det här att förvärras under de kommande åren. Även konservativa prognoser förutspår att delar av ön kommer att ligga under vatten år 2050, alltså om 25 år, sa domaren Jerzy Luiten när domen förkunnades.
Greenpeace-aktivisten Eefje de Kroon välkomnade domen och sa att organisationen noggrant kommer att följa hur regeringen genomför domstolens beslut.
Hon kallade det en ”fantastisk seger”, inte bara för folket på Bonaire ”utan för oss alla, eftersom den nederländska regeringen måste göra mer för att stoppa klimatkrisen och faktiskt skydda människor som redan drabbas”.
En av Bonaireinvånarna på plats i Haag torkade glädjetårar efter att domen föll:
Domstolsbeslutet kan ännu överklagas
Domen kom samtidigt som Nederländerna äntligen, efter flera månader av förhandlingar, ser ut att få en ny regering.
Mittenpartiet D66:s ledare Rob Jetten blir med största sannolikhet premiärminister.
Han fick smeknamnet ”klimatdrivaren” när han som minister drev igenom en rad lagar för att minska Nederländernas beroende av fossila bränslen och kraftigt minska koldioxidutsläppen.
Nu kommer den nya regering som Jetten förväntas leda att vara tvungen att skärpa åtgärderna i linje med domstolens beslut.
Regeringen kan ändå ännu överklaga domen.