Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering säger sig ha anpassat den offentliga ekonomin med sammanlagt 10 miljarder euro.
Den har skurit i bidrag, höjt skatter men också gjort stora skattesänkningar och investerat.
Allt detta påverkar ekonomin på olika sätt.
Att balansera den offentliga ekonomin är ett av Orporegeringens stora löften. Men enligt revisionsverket minskar inte alls alla beslut statens underskott.
Det berättar finska Yle i en artikel i dag.
Så misslyckades regeringen
Matti Okko som är Direktör för övervakning och tillsyn på Statens revisionsverk säger att regeringens åtgärder minskar underskottet med endast 3,5 miljarder euro.
Enligt honom minskar en stor del av de ekonomiska besluten inte alls den offentliga sektorns underskott. Dessutom drar regeringens skattesänkningar ner på den sparade summan.
Också Finansministeriet utgår från att regeringens sparåtgärder inte får den effekt som regeringen påstår, men gapet är inte lika stort.
– Enligt vår prognos är effekten på underskottet drygt fem miljarder på 2027 års nivå, säger finansrådet Jenni Pääkkönen vid Finansministeriets nationalekonomiska avdelning till finska Yle.
År 2023: 6 miljarder blev 3
Orpos regering började spara direkt. Redan under regeringsförhandlingarna kom den överens om anpassningsåtgärder på sex miljarder euro.
Bland annat nedskärningar i social- och arbetslöshetsförmåner gav direkta besparingar. Men redan då började sparmålet avvika från verkligheten.
En stor del av besparingarna, upp till två miljarder, skulle uppnås genom så kallade dynamiska effekter av sysselsättningsåtgärder.
Tanken var alltså att sysselsättningsåtgärderna skulle leda till en uppåtgående spiral i resten av samhället.
– Den största skillnaden kommer från dessa strukturella åtgärder, vars effekter vi ännu väntar på, säger Pääkkönen.
Regeringen antog att nedskärningar i arbetslöshetsförmåner skulle sporra arbetslösa att söka och ta emot jobb mer aktivt. När de sedan skulle använda sin extra inkomst från lönen till konsumtion skulle ekonomin ta fart. Så blev det inte.
Dessutom räknade regeringen med att välfärdsområdena skulle spara 0,9 miljarder. Den besparingen förverkligades inte fullt ut.
– De direkta anpassningsåtgärderna i sexmiljarderspaketet var i praktiken tre miljarder, säger Matti Okko.
År 2024: Miljardkostnad för arbetslöshetsavgifter och investeringar
År 2024 fortsatte regeringen sitt sparande och beslutade om nya anpassningar på tre miljarder. Höjningen av den allmänna momsen till 25,5 procent gav staten mycket extra inkomster.
Vid det här laget hade regeringen fattat anpassningsbeslut för totalt nio miljarder euro, men enligt Statens revisionsverk hade den bara samlat in 4,4 miljarder.
Ett problem var att regeringen inte hade beaktat alla de åtgärder i 10-miljarderspaketet som enligt revisionsverket försvagar den offentliga ekonomins finanser.
En av åtgärderna var lättnaden i arbetslöshetsförsäkringsavgiften. Den minskade statens totala inkomster med 1,4 miljarder.
Senare höjdes arbetslöshetsavgifterna, vilket minskade gapet med några hundra miljoner.
Den offentliga ekonomin försämras också enligt revisionsverket av investeringsprogrammet på fyra miljarder euro.
Investeringarna inkluderar bland annat snabbtåget till Åbo, avveckling av vårdköer samt en ”näringspolitisk reserv” på 400 miljoner.
Pengarna används årligen: till exempel förra året 680 miljoner, och i år 820 miljoner.
Även om programmet finansieras bland annat genom försäljning av statlig egendom, säger revisionsverket att det tar regeringen längre bort från sitt sparmål. Det försvagar de offentliga samfundens finansiella ställning.
År 2025: Skattesänkningar åt upp besparingarna
År 2025 gled regeringen ännu längre från sina sparmål.
Med sitt tillväxtpaket sänkte regeringen inkomstskatterna med cirka en miljard, och bolagsskatten sänktes till 18 procent.
Efter besluten fanns det enligt revisionsverket bara 2,6 miljarder i besparingar kvar.
Regeringen litade på dynamiska effekter av skattesänkningarna. Den hoppades att ekonomin skulle återhämta sig eftersom sänkningen av bolagsskatten förbättrar företagens lönsamhet. Tanken var att bolagen då skulle investera och anställa fler.
Forskare har ifrågasatt detta. Även Finansministeriet medgav att uppskattningen är mycket osäker.
Matti Okko på revisionsverket är skeptisk till att skattesänkningarna skulle finansiera sig fullt ut.
– På kort sikt, alltså på 2027 års nivå, har de definitivt en stor negativ inverkan på den offentliga ekonomin, säger han.
Tills vidare ser man inga effekter.
– I år träder inkomstskattesänkningar i kraft, och 2027 sänks bolagsskatten. Det skulle också få dynamiska effekter, men de syns först efter förändringarna, säger Jenni Pääkkönen.
Finlands Bank konstaterade i december att sänkningar av person- och bolagsskatterna bromsar upp balanseringen av den offentliga ekonomin.
Hösten 2025: Trixande gav en miljard
Hösten 2025 meddelade regeringen om anpassningar på ytterligare en miljard. Totalt borde besparingarna alltså uppgå till 10 miljarder.
Nästan hälften av denna miljard samlades in genom att överföra medel från Statens pensionsfond och minska beviljandet av räntestödslån för bostäder.
Revisionsverket beskrev proceduren som ”skönmålande”, och det ekonomisk-politiska rådet som ”trixande”.
Mera sparåtgärder behövs
Åtgärderna i förra höstens budgetförhandling stärkte ekonomin med cirka en halv miljard.
Dessutom stärkte höjningen av arbetslöshetsförsäkringsavgifterna den offentliga ekonomin med några hundra miljoner.
När allt räknas ihop blir det enligt revisionsverkets beräkningar 3,5 miljarder euro i minskat offentligt underskott.
Det är betydligt mindre än de 10 miljoner som regeringen talar om, men Jenni Pääkönen tycker ändå inte att man kan anklaga regeringen för att ha överdrivit betydelsen av sina ekonomisk-politiska beslut.
– Regeringen har gjort mycket och helheten ligger nära 10 miljarder även om allt ännu inte syns i prognoserna.
Enligt Matti Okko har regeringens kommunikation om åtgärdernas effekter varit selektiv.
– Vissa finanspolitiska beslut har inte räknats med, och man har utelämnat motverkande åtgärder från regeringens sparpaket.