Frihandelsavtalet som EU och Indien enades om på tisdagen skapar en handelszon för två miljarder människor.
EU hoppas kunna fördubbla sin export till Indien på sex år.
Den förlösande faktorn till att avtalet blev av var att de indiska förhandlarna fann en kompromissvilja som förut inte funnits där, tror en expert som Svenska Yle har talat med.
USA:s beteende öppnade dörren
USA:s president Donald Trump är att tacka för att EU och Indien nu förhandlat fram ett frihandelsavtal. Den slutsatsen kan man nog dra, säger Risto Herrala som är rådgivare vid Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader BOFIT.
– USA:s aggressivitet inom handelspolitiken har säkert påskyndat förhandlingarna. Tidigare var det svårt att komma överens, eftersom Indien har varit protektionistiskt och egentligen inte velat ge med sig i någon fråga under förhandlingarna.
Menar du att det uttryckligen är Indien som nu gett efter?
– Ja. Förhandlingarna var länge låsta just därför att det saknades politisk vilja från Indiens sida att vara flexibel. De har skyddat sin ekonomi bland annat med höga tullar. Men nu har USA i sin tur infört höga tullar mot Indien och indierna har märkt att dagens USA också i övrigt är svårt att komma överens med.
Indien verkar alltså ha dragit slutsatsen att EU är en mycket mer pålitlig partner än USA, konstaterar Herrala.
Förtroendet för EU är starkt
Förra veckan röstade EU-parlamentet för att frihandelsavtalet med de så kallade Mercosurländerna måste synas av EU-domstolen innan man kan gå vidare.
Domstolsprövningen kan göra att implementeringen av avtalet dröjer flera år.
Risto Herrala vill ännu inte sia om hur politikerna kommer att ta emot Indien-avtalet.
– Det är lite svårt att säga för tillfället, eftersom vi ännu inte fått se det exakta innehållet i avtalet. Men det skulle vara mycket olyckligt för Europa om detta avtal stöter på liknande problem som Mercosuravtalet gjort. Då skulle man börja undra om det överhuvudtaget är värt att förhandla med EU.
Kan det å andra sidan vändas till EU:s fördel att om ett avtal går igenom tradiga rättsinstanser så kan man lita på att det senare också håller?
– Visserligen. Tillsvidare verkar potentiella handelspartners mycket intresserade av att förhandla med EU, säger Risto Herrala.
– När det gäller EU:s förmåga att förhandla och hålla sig till avtal verkar det finnas ett tydligt förtroende för det. Visst är en av EU:s styrkor att vi inte är en så oförutsägbar handelspartner som vissa andra länder.
Indien är världens folkrikaste land, men finns det en tillräcklig efterfrågan på europeiska produkter?
– Det finns det säkert. Visserligen är Indien ännu ganska fattigt och klassificeras som ett ”lägre medelinkomstland”. Men den indiska ekonomin växer snabbt och där finns stor efterfrågan på olika investeringsvaror, maskiner och olika flygplan och fartyg, och efterfrågan på konsumtionsvaror ökar hela tiden.
– Så i framtiden kommer Indien säkert att vara en bra marknad för europeiska företag som tillverkar konsumtionsvaror.
Kommer EU att kunna påverka Indien så att de bryter handelskontakterna med Ryssland?
– Indien och Ryssland har länge haft starka band, både ekonomiskt och politiskt. Sovjetunionen stödde Indien när landet inte fick sympati från andra håll. Under konflikter och krig med Pakistan kunde Indien få vapen från Ryssland och än i dag har den indiska armén många ryska vapen i bruk. Därför är det orealistiskt att tro att Indien helt skulle överge Ryssland.
– Men det finns sätt att påverka detta. I samband med att man offentliggjorde handelsavtalet meddelades också om fördjupat försvarssamarbete mellan EU och Indien. Det här kunde innebära att Indiens beroende av rysk vapenteknologi minskar, säger Herrala.