Minneapolis skakades igen av oroligheter i helgen, efter att en federal agent skjutit ihjäl 37-årige Alex Pretti.
Det var andra gången i januari som president Donald Trumps razzior mot migranter i staden slutade med dödlig utgång.
Men dödsskjutningarna är bara ett exempel på agenternas brutala metoder.
Med hjälp av bilder och filmer från invånarna kan vi visa upp de federala myndigheternas sätt att arbeta.
Agenterna stormar bostäder och griper även små barn
Federala agenter har gripit människor i deras hem i tillslag i hela Minneapolisområdet. Ögonvittnen uppger att agenterna stoppar dem godtyckligt på gatan.
Enligt tv-kanalen NBC News verkar agenterna slumpmässigt stoppa människor på gatan. Agenterna har också gjort räder mot folks hem.
Till exempel ChongLy Thao fördes ut ur sitt hus iklädd bara underkläder och en filt, då tull- och gränsbevakningsmyndigheten ICE gjorde en razzia i området.
Thao flyttade till USA från Laos och har amerikanskt medborgarskap sedan många år. Han har inget straffregister. Agenterna släppte honom senare samma dag utan vidare utredningar.
En del av de gripna förs också till andra delstater.
Bland de gripna finns femårige Liam Conejo Ramos som var på väg hem från förskolan när agenterna slog till.
Myndigheterna flög därefter pojken och hans far till ett häkte i Texas. Familjen kommer ursprungligen från Ecuador och har sökt asyl i USA.
Förra veckan greps även en tvåårig flicka från Ecuador som också fördes till ett häkte i Texas tillsammans med sin far. Flickan återförenades senare med sin mor, men fadern är fortfarande i myndigheternas förvar, uppger tv-kanalen CNN.
I Minneapolis förs de gripna framför allt till en federal anläggning i stadens södra del, som också fungerar som agenternas högkvarter. Den finns här på kartan:
Agenterna tar till ”mindre dödliga” vapen mot demonstranter
Utöver tårgas har agenterna ofta använt så kallad ”mindre dödlig” ammunition, från det engelska begreppet ”less lethal”. Sådana projektiler kan ändå orsaka bestående skador.
Vapnen kan avfyra både projektiler och behållare fyllda med kemikalier som är kraftigt irriterande för hud och ögon.
Gränspolisens eget regelverk förbjuder agenter att sikta mot människors huvud eller hals med dessa vapen. Risken är annars att ammunitionen dödar personen.
Vapnen kan också orsaka svåra skador. Tidigare i januari blev en demonstrant i Kalifornien blind på ena ögat efter att ha träffats av en projektil avfyrad av en federal agent.
Samma typ av vapen användes av agenter i Minneapolis dagen då en ICE-agent sköt ihjäl Renee Good. Vapentypen syns på bilden nedan, i handen på en agent med namnbrickan EZ-17:
Bellingcat och Evident Media har kunnat fastställa att agent EZ-17 befann sig i samma område där en annan federal agent dödade Renee Good.
Därefter lämnade EZ-17 brottsplatsen och gick runt hörnet till en annan gata.
Agenten avfyrade sedan fyra skott rakt mot vissa utvalda demonstranters ansikten, visar granskningen. Ett femte skott sköt agenten i marken och det studsade sedan in i folkmassan.
Agenterna döljer sina ansikten bakom masker
Trumpadministrationen har skickat minst 3 000 federala agenter till Minneapolis. Flera medier och politiker anklagar ICE för att fungera som Trumps ”hemliga polis”.
Bilderna nedan visar hur det finns agenter från flera olika federala myndigheter i Minneapolis.
Dra i reglaget över bilden för att se deras uniformsbeteckningar:
De flesta agenter som skickats till Minneapolis lyder under ministeriet för inrikes säkerhet (DHS).
Majoriteten tillhör migrations- och tullmyndigheten ICE, som under Trumps mandatperiod har vuxit till att bli USA:s i särklass största brottsbekämpande myndighet.
Räderna utförs också av sådana myndigheter som normalt inte arbetar med migration. Diagrammet nedan visar myndigheterna på plats i Minneapolis:
Många agenter döljer sina ansikten och bär civila kläder. Det gör det svårt att avgöra vilken myndighet det rör sig om.
Migrationsmyndigheten ICE:s arbetssätt har fått kritiker att likna myndigheten vid en ”hemlig polis” som styrs av Trump.
Vissa delstater har därför valt att göra motstånd. Till exempel i Kalifornien trädde i början av januari en lag i kraft som förbjuder myndighetspersoner, med bara ett fåtal undantag, att dölja sina ansikten.
Enligt delstatens guvernör Gavin Newsom är syftet med lagen att skydda medborgarna från en ”hemlig polis” som inte går att identifiera.