Jakobstadsbon Natalia Granholm svänger in på gårdsplanen med sin mopedbil. Det blev en dyr och utdragen process då hon avlade proven i Karleby.
Både hon och mamma Emilia Jansson-Johansson anser att det till stor del var en språkfråga.
– De hade bara finskspråkiga lärare. Men jag fick körkortet, på fjärde försöket, säger Natalia Granholm och skrattar.
Att avlägga körprovet på finska var utmanande för Natalia Granholm. Efter tre underkända prov med en finsk övervakare ringde mamman och krävde en svensk examensmottagare.
– Jag ringde dit, hänvisade till språklagen och krävde hon får svensk betjäning. Så ringde dom in en pensionär som talade svenska. Och så klarade hon provet, säger Jansson-Johansson.
Att avlägga upprepade prov i Karleby krävde både tid och pengar.
Teoridelen fick hon skriva i Jakobstad, men hon var tvungen att åka till Karleby för körprov och körlektioner.
– Det innebar att vi måste ta ledigt som föräldrar. Två arbetsdagar för mig, pappan tog också någon dag och även min man åkte dit, och satt och väntade under tiden, säger Jansson-Johansson.
Totalt 34 stationer dras in
På Ajovarmas station i Jakobstad sköter man tillståndsärenden och körkortsproven till årets slut. Går Traficoms upphandling igenom som planerat minskar antalet stationer som sköter tillstånd och prov från 77 till 43.
På stationen i Jakobstad råder upprörda känslor. Personalen upptäckte beskedet om den bantade upphandlingen på Traficoms hemsidor.
– Vi visste ingenting om det här, så vi blev givetvis jätteledsna, säger Ia Rönngård som är examensmottagare på Ajovarma i Jakobstad.
På Jakobstadskontoret startade man genast en namninsamling, som redan samlat över 3 000 underskrifter, för att hålla kvar tjänsterna.
I den nya upphandlingsprocessen skärper man kraven på en rad punkter. Vilka orter som upphandlas baseras på en helhetsbedömning där man bland annat ser på nyttjandegraden och antalet avlagda prov på respektive ort.
Fullt sysselsatta
I Jakobstad har man nu samlat in statistik och belägg för behovet av en fortsatt verksamhet.
På årsbasis avläggs kring 1 700 körprov och drygt 2 100 teoriprov vid stationen. Omkring 90 procent av kunderna har svenska som modersmål. Just språkfrågan ses på stationen som den mest avgörande.
– Jag är väldigt tveksam, för bland kollegorna i grannstaden finns tyvärr inte svenskkunniga. Det finns lagstiftning att servicen måste tryggas på både svenska och finska. Det här kommer inte att uppfyllas, säger Rönngård.
Överdirektör Kimmo Pylväs på Traficom, som nu sköter upphandlingen av tjänsterna, säger att kraven i upphandlingen skärpts överlag och att kraven på att tillhandahålla tjänsterna på finska, svenska och engelska består.
Han utlovar också en bättre uppföljning av språket, så att servicen tryggas jämbördigt för alla. På Ajovarma i Jakobstad är man ändå kritisk.
– I praktiken är det väldigt svårt eftersom det finns så få examensmottagare här i Österbotten som pratar svenska överhuvudtaget, säger Rönngård som är en av två examensmottagare med svenska som modersmål i hela Österbotten.
Jakobstadskontoret har i fyra år sökt en examensmottagare till, efter att Rönngårds kollega gick i pension. Behöriga sökande har ändå lyst med sin frånvaro, vilket Rönngård säger beror på avsaknad av svenskspråkig utbildning för trafiklärare.
Tidskrävande och dyrt
Trafiklärare i Jakobstad bedömer att en flytt till Karleby kommer att få stora konsekvenser för körundervisningen.
Ska man avlägga körprovet i Karleby krävs också körlektioner där. Det betyder fler och längre resor för både bilskolor och föräldrar. Dessutom drabbar det de ungas skolgång.
– Framförallt blir det mer skolfrånvaro. Det bli dyrare och tar mera tid, säger Axel Hedman som är bilskollärare i Jakobstad.
Han bedömer att eleverna framöver måste åka till Karleby i samlad trupp för att turas om att köra och sen vänta på varandra. Därför hoppas han att Traficom tänker om.
– Fortsätt ha en person här i Jakobstad som tar emot köproven i stället för att flera tusen ska köra till Karleby varje år.
Enligt Axel Hedman har proven fungerat bra på bägge språken i Jakobstad. Den enda som betjänat på svenska i Karleby har sedan länge varit pensionär, men har kallats in ibland.
Traficom anser att ett glesare servicenät knappast avgör för en tjänst man behöver någon enstaka gång i livet. Axel Hedman är av annan åsikt.
– Det gäller också en mängd föräldrar som måste ta ledigt från jobbet för övningskörning och prov till Karleby. Många elever skriver teoriprovet 5–6 gånger, kring hälften kör upp flera gånger. Så det går åt mycket tid, säger Hedman.
Om verksamheten centraliseras till Karleby kommer kötiderna att förlängas, bedömer både Axel Hedman och personalen på Ajovarma. Redan nu är det väntetid för en provtid.
– Runt sommaren är det många gånger 4–5 veckors väntetid här, oavsett om det är på finska eller svenska. Men ska alla till Karleby så blir det ännu längre köer där, förutspår Hedman.
Skälet till en snävare upphandling är enligt Kimmo Pylväs på Traficom att både samhället och kriterierna har förändrats.
Sedan 2016, när tillståndsärendena flyttats över från polisen till andra myndigheter, har världens digitaliserats. Pylväs vidhåller att få saker numera måste skötas fysiskt på plats, utan kan avhandlas digitalt.
– Det nu föreslagna nätverket har byggts upp för dagens värld, säger Kimmo Pylväs.
Högre krav där språken beaktas
De nya körkortsdirektiven ställer hårdare krav på körproven. I upphandlingen ställs exempelvis 13 krav på trafikmiljön. Flera orter som faller bort saknar vissa av de trafiklösningar som behövs för att duga för körproven. Även möjligheten att utföra körprov i Kristinestad slopas, i den nya upphandlingen.
– Vi har noggrann statistik över antalet besökare, antalet genomförda prov och sökta tillstånd. Så vi har tittat på helheten och förstås så vi måste titta på hela Finland, säger Kimmo Pylväs.
Att det varit problem medatt avlägga körprovet på svenska kan bero på tillfällig personalbrist, säger Pylväs. Men han vidhåller att språkkraven står fast och följs upp.
– Om det finns problem kan vi ingripa. Vi kommer att kolla in det lite noggrannare i framtiden. Vi har olika krav och vi uppdaterar dem förstås, säger Pylväs.
Idén med att minska nätverket av serviceställen är både att spara pengar och effektivisera verksamheten.
– Genom centralisering får man större helheter, vilket gör dem mer produktiva. Men exakt kan man inte säga att hur det påverkar något enstaka ställe, eller hur mycket pengar man sparar på att stänga ner en verksamhetspunkt, säger Pylväs.
Pylväs vet inte hur många potentiella tjänsteleverantörer som kan delta i upphandlingen. Upphandlingsprocessen pågår till den 27 mars.