Sveriges regering lade på måndagen fram ett omdebatterat lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern för vissa grova brott till 13 år.
Sänkningen av straffbarhetsåldern från 15 till 13 år är tillfällig och träder i kraft i juli. Den kommer att gälla under en femårsperiod.
Bakgrunden till lagförslaget är att allt fler barn rekryteras av kriminella nätverk för att utföra mord eller sprängningar.
– En av våra helt avgörande uppgifter är att få stopp på gängens användning av barn och unga, sa justitieminister Gunnar Strömmer då lagförslaget presenterades.
En ökning med över tusen procent på två år
Enligt den svenska åklagarmyndighetens statistik väcktes så kallad bevistalan i fjol mot 88 barn. Året innan var det 38 sådana fall och endast sju året före det.
Bevistalan är en särskild domstolsprövning som klargör skuldfrågan vid allvarliga brott då gärningspersonen är under 15 år, och därmed inte kan dömas till straff.
Av de 88 bevistalan som väcktes under 2025 handlade 64 fall om misstankar om inblandning i mord.
– Vi har ett akut läge och de åtgärder vi vidtar måste spegla problemen vi har, fortsatte Strömmer.
Flera instanser är kritiska
Då förslaget var på remiss väckte det hård kritik av bland annat kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Advokatsamfundet, Rädda barnen och den svenska avdelningen av FN:s barnfond Unicef.
– Jag sätter stort värde i att remissinstanserna övervägt riskerna. Samtidigt måste vi också värdera det mot en konkret verklighet, sa Strömmer.
Kritiken handlade bland annat om barnens rättssäkerhet och risker för deras utveckling samt att det saknas forskning som kan påvisa att sänkt straffbarhetsålder skulle minska brottslighet.