Enligt Albert Weckman, som forskar i säkerhetspolitiska frågor vid Åbo Akademi, finns det potentiellt också möjligheter med Donald Trumps nya fredsråd.
– Ur ett internationellt konfliktperspektiv går det inte att utesluta att starka personliga ledarskap i vissa fall kan öppna dörrar som mer traditionell diplomati har svårt att nå.
– Men då är förstås problemet att det här inflytandet sker på bekostnad av de gemensamma spelreglerna.
Weckman betonar att det här blir väldigt problematiskt för ett demokratiskt land som Finland som vill att utrikes- och säkerhetspolitiken baseras på internationella regelverk.
Öka freden i världen
Inför undertecknandet av rådets stadga uppgav Trump att rådet, som ursprungligen inrättades för att återuppbygga Gazaremsan, kommer att samarbeta med FN.
Samtidigt talas det om ett bredare uppdrag som syftar till att främja stabilitet och säkra varaktig fred ”i områden som drabbas eller hotas av konflikt”.
Weckman betonar att rådet saknar tydliga regler och juridisk förankring.
– Eftersom rådet är starkt kopplat till Trump personligen skapar det också osäkerhet kring trovärdighet och förutsägbarhet.
Många länder, särskilt i Europa, har avböjt deltagande, vilket ytterligare försvagar rådets legitimitet.
Inte underskatta Trump
Ungefär 35 länder har hittills undertecknat anslutningsavtalet, bland andra Ungern, Israel, Armenien, Argentina, Marocko, Bulgarien och Saudiarabien.
Fredsrådet leds av president Trump, som också har vetorätt över alla beslut.
Enligt Albert Weckman lönar det sig att ta det nya rådet på allvar.
– Vi ska inte underskatta det här, särskilt inte ifall USA väljer att aktivt koppla sina politiska och ekonomiska resurser till det här rådet framför att arbeta inom andra internationella sammanhang.
Samtidigt framhåller forskaren vikten av försiktighet och menar att rådet inte ska ses som ett direkt alternativ till FN eller Nato.
– Men jag hoppas att vi har lärt oss att inte underskatta Trump helt och hållet. Idag ser vi i högre grad än vad vi är vana vid hur ledare för globala stormakter förhandlar direkt med varandra, ofta över huvudet på mindre aktörer, säger Weckman.
– Ett land som Finland måste fortsättningsvis betona gemensamma spelregler. Men det lönar sig nog i dagens läge att vara beredd på det mesta.