BRYSSEL Donald Trumps kovändning kring Grönland, från hot om strafftullar och en militär intervention till att tala om Natoförhandlingar, har för stunden avvärjt en akut kris mellan EU och USA.
Likväl samlas EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel under stor osäkerhet och med mycket att diskutera.
Den grundläggande frågan om förtroende för USA som partner är det huvudsakliga temat vid det snabbinkallade toppmötet. Splittingen i den transatlantiska relationen är påtaglig.
I sitt tal till Europaparlamentet i går, onsdag, slog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fast att världen inte längre är som förut.
Hon betonade att den globala ordningen förändrats i grunden och på ett sätt som kommer att påverka Europas säkerhet, ekonomi och relationen till USA under lång tid framöver.
Enligt von der Leyen kan EU inte längre lita på försiktighet och gamla principer. Hon menar att unionen måste bli starkare, snabbare och mer handlingskraftig och självständig.
Europa blir mer självständigt
Utvecklingen kring Grönland har satt fokus på EU:s förmåga och vilja att försvara sina intressen. Ett exempel på den nyvunna hållningen såg vi igår då Europaparlamentet valde att frysa handelsavtalet med USA.
Det sänder en tydlig signal om att unionen är beredd att använda sina handelspolitiska verktyg mot USA om så krävs.
Nästa steg i processen, som parlamentet diskuterar på måndag, är användandet av EU:s handelspolitiska ”bazooka”, det vill säga instrumentet mot ekonomiskt tvång.
Att alla alternativ finns på ritbordet blev klart då jag intervjuade EU-kommissionens verkställande vice ordförande Henna Virkkunen om läget i tisdags.
Virkkunens budskap var tydligt: EU har beredskap att reagera och gräva fram motåtgärder om överenskommelser inte respekteras, samtidigt som man välkomnar en nedtrappning och hoppas på en förhandlingslösning med Washington.
Den transatlantiska sprickan består
Att Grönlandskrisen tillfälligt avvärjts förändrar inte det grundläggande faktum att tilliten mellan EU och USA nu är allvarligt rubbad. Den transatlantiska relationen, som länge betraktats som självklar, präglas nu av skepsis och osäkerhet.
Flera europeiska och västliga ledare talar öppet om ett nytt kapitel i samarbetet med Washington, där konstruktiva partnerskap inte längre kan tas för givna. Beslut som tidigare gjordes i förtrolig anda måste nu förhandlas med ökad vaksamhet och beredskap.
EU:s strategiska enighet sätts på prov av en oförutsägbar partner på andra sidan Atlanten. En partner som inte bara ifrågasätter unionens territoriella integritet, utan också utmanar de värderingar som länge legat till grund för det västliga samarbetet.
EU-parlamentets budskap till EU:s stats- och regeringschefer var tydligt: försöken att engagera Donald Trump med smicker och eftergifter har inte gett önskad effekt.
Nu är det dags för EU att lära sig tala samma språk som Trumps USA.
Rikhard Husu är Svenska Yles EU-korrespondent i Bryssel. Han rapporterar om europeiskt beslutsfattande och säkerhetspolitik.