Besluten om huruvida Finland ska subventionera fetmaläkemedel som Wegovy och Mounjaro låter vänta på sig.
Läkemedelsprisnämnden har till exempel behandlat ansökan för Wegovy i över nio månader, vilket är betydligt längre än den normala handläggningstiden på maximalt sex månader.
Processerna sker bakom stängda dörrar och det är oklart när besluten kommer.
De långa väntetiderna tyder på svåra ekonomiska avvägningar. Fetma kostar samhället enorma summor, men läkemedlen är relativt dyra.
Katarina Steen Carlsson, forskningschef på Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund i Sverige, har studerat kostnaderna.
Enligt hennes beräkningar kostade övervikt och fetma det svenska samhället 7,6 miljarder euro år 2023.
Om Finland hade motsvarande kostnader i förhållande till befolkningsstorleken skulle det grovt räknat handla om cirka 4 miljarder euro. Samtidigt är övervikt och fetma vanligare i Finland än i Sverige.
Svår balansgång för sjukvården
De moderna fetmaläkemedlen dämpar aptiten och har visat goda resultat. Utmaningen är prislappen: en behandling kan kosta över 3 000 euro per person och år.
– Det här blir en jätteutmaning för våra sjukvårdssystem. Det kan leda till att annan vård trängs undan, säger Steen Carlsson.
Det handlar lätt om hundratusentals personer som skulle vilja ta läkemedel mot fetma i Finland om de var billigare.
Svårt att bedöma kostnadseffektivitet
En ytterligare utmaning är att bedöma kostnadseffektiviteten. Det som är kostnadseffektivt till exempel i USA är inte nödvändigtvis det i en nordisk kontext.
Vi behöver alltså analysera vår egen befolkning och de priser vi faktiskt betalar. Finland kan till exempel förhandla om ett pris som är billigare än marknadspriset.
Samtidigt efterlyser Steen Carlsson en attitydförändring.
– Man har sett det som att det är individen som måste skärpa sig och äta mindre. Men vi säger ju inte till personer med andra sjukdomar som också påverkas av levnadsvanor, som till exempel cancer eller hjärt-kärlsjukdom, att de ska skärpa sig. Där behandlar vi, säger hon.
Cirka hälften av dem som börjar ta fetmaläkemedel avslutar behandlingen under det första året. Det kan till exempel bero på priset eller på biverkningar såsom illamående.
När man slutar ta läkemedlet återgår vikten till det den var före behandlingen.
Risk för ojämlik vård
I dagsläget får man ingen läkemedelsersättning för de här läkemedlen enbart vid fetma. Man måste alltså ha en annan sjukdom också, såsom diabetes. Det innebär att de allra flesta patienterna måste betala ur egen ficka, vilket Steen Carlsson ser som ohållbart på sikt.
Hon varnar för att ett sådant scenario skapar ojämlikhet i vården.
– Det där är ju egentligen på lång sikt inte en hållbar situation. Det vore inte bra för våra nordiska länder att vi får en sådan utveckling, att man tycker det är okej att vissa nya läkemedel betalas helt och hållet av individen, säger Steen Carlsson.
Två möjliga utfall, tror experten
Steen Carlsson ser två troliga scenarier för vad ersättningsbeslutet kommer att bli.
– Man försöker hitta en lösning, men jag kan tänka mig att det inte blir för en bredare patientpopulation, utan det kommer att vara för mindre grupper, säger hon.
Det andra alternativet är att förhandlingarna strandar helt.
– Eller också har förhandlingarna fullständigt strandat. Man säger att man nöjer sig med att folk fortsätter betala ur egen ficka. Det vore lite knepigt om man var nöjd med en sådan lösning, säger Steen Carlsson.
Lägre priser i framtiden
Marknadspriset på fetmaläkemedel väntas sjunka när patenten går ut. Ökad konkurrens pressar också ned priserna i viss mån. För Wegovy löper patentet ut 2037, men nya konkurrenter kan pressa priserna tidigare.
Katarina Steen Carlsson drar paralleller till statiner, vars priser rasade med 95 procent efter att patenten gick ut.
– De var ganska dyra inledningsvis och då behandlade vi inte särskilt många. Sedan gick patenten ut och då föll priserna med 95 procent, säger hon.
Fetmaläkemedlen är däremot mer komplexa att tillverka än statiner, så prisfallet kommer troligen inte att bli lika stort.