Intresset för Arktis ökar i takt med att isarna i regionen smälter. Regionen blir mer tillgänglig för både civila och militära ändamål.
I och med Finlands och Sveriges anslutning till Nato 2023 och 2024 har Nato stärkt sin närvaro i regionen. Den arktiska regionen är delad i två ungefär lika stora halvor; den ena kontrolleras av Ryssland och den andra av Nato.
– Säkerhetsläget i Arktis försämras och spänningarna ökar till följd av konfrontation mellan Ryssland och väst, säger Harri Mikkola i ett inlägg på Utrikespolitiska institutet FIIA:s webbplats. Han konstaterar att Barentsregionen får allt större militärstrategisk betydelse.
Kärnvapen det ultimata hotet under kalla kriget
Under kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen var kärnvapen de ultimata krigsinstrumenten, och terrorbalansen upprätthölls.
Den kortaste banan för kärnvapen mellan USA och Sovjetunionen korsade Arktis vilket gjorde regionen avgörande för de två supermakternas kärnvapenavskräckning.
Arktis har fortfarande en liknande betydelse. President Donald Trump har talat om ”en gyllene kupol” som ska skydda USA, en hänvisning till Järnkupolen som ska skydda Israel från robotar.
Fredligt en tid – men sedan annekterades Krim
Efter kalla krigets slut var Arktis länge en plats där Ryssland och västländerna kunde samarbeta. Arktiska rådet försökte föra Ryssland närmare de andra arktiska länderna och möjliggöra ett närmare samarbete kring biologisk mångfald, klimat och skydd av ursprungsbefolkningars rättigheter.
Under en tid samarbetade man också kring säkerhet, rapporterar CNN.
Samarbetet försämrades klart då Ryssland olagligt annekterade Krim 2014. I dag har de flesta former av samarbete avbrutits, och relationerna mellan väst och Ryssland nådde en ny bottennivå efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Militariseringen i regionen ökade efter annekteringen av Krim vilket syns i det ökade omnämnandet av ”nationell säkerhet” i både Rysslands och USA:s officiella arktiska politik.
Rysslands atomubåtar på Kolahalvön viktiga
Ryssland har i flera år stärkt sin närvaro i Arktis. En femtedel av dess territorium ligger i Arktis och står för mer än hälften av kustlinjen.
Ryssland kontrollerar många sjörutter och har en rad militärbaser i Arktis. Den ryska kärnvapendrivna ubåtsflottan på Kolahalvön tjänar som avskräckning.
I och med kriget i Ukraina har Ryssland också förbättrat sin radar-, drönar- och missilkapacitet.
– Östersjön har blivit mindre tillgänglig för ryska militära operationer efter att Sverige och Finland gick med i Nato, och det betyder att den ryska marinens norra flotta blir viktigare, sa viceamiral Nils Andreas Stensønes, chef för den norska underrättelsetjänsten, till BBC i juni 2025.
Norge kontrollerar öarna vid Svalbard, men andra länder – bland dem Ryssland – får operera där, vilket gör området till en potentiell oroshärd.
Kina satsar på ”sidenväg” i polarområdet
Trots att Kina inte är ett arktiskt land har landet visat stort intresse för regionen. Kina har presenterat initiativ för en ”polar-sidenväg” för arktisk sjöfart – en snabbare och potentiellt säkrare väg än Suezkanalen.
År 2018 deklarerade Kina sig som en ”nära-Arktis-stat”. Kina har också byggt upp samarbete med Ryssland.
Kina vill gärna ha kontroll över strategiska hamnar, flygfält, järnvägar, elkraft och digital kommunikation samt investera i infrastrukturprojekt på Grönland. Också Svalbard och Island intresserar kineserna.
Kinas aktivitet drivs delvis av att den smältande isen kan ge en ny handelsväg i norr.
År 2024 lanserade Kina och Ryssland en gemensam patrullverksamhet i Nordostpassagen över Berings hav nära Alaskas kust. Ryssland uppges dock vara oroat av att det kinesiska inflytandet växer i en region som Ryssland ser som sin bakgård.
Och USA oroar sig över att dess globala konkurrens med Kina nu sträcker sig in i Arktis.