Energimyndigheten planerar nationella kriterier för elnätsavgifterna, med stöd i den ändring av elmarknadslagen som trädde i kraft i somras. Och en del av det hela är en så kallad effektavgift.
Den här effektavgiften upprör nu både politiker och olika organisationer.
Energimyndigheten själv skriver att ett centralt mål med reformen är att utveckla prissättningen för eldistribution i en enklare, tydligare och mer begriplig riktning. För närvarande varierar de avgiftsgrunder som nätbolagen använder.
Effektavgiften som nu föreslås definierar man så här: avgiften grundar sig på månadens högsta enskilda effekttopp mätt under en kvart. Avgift tas ut för den del av effekten som överstiger 5 kW.
Det här skulle alltså gälla helt vanliga hushåll i Finland.
Ska det finnas alternativ?
Och här finns egentligen ett par stora tvistefrågor.
Enligt Energimyndigheten måste nätbolagen också i framtiden erbjuda avtal där komponenten med en effektavgift inte ingår. Det ska alltså finnas alternativ.
Och till exempel Herrfors nät tänker också i fortsättningen erbjuda avtal utan effektavgifter. Det berättar vd Kristian Finell.
Men det finns bolag som opponerar sig och menar att Energimyndigheten tolkar elmarknadslagen fel. Dessa bolag menar att man i framtiden inte ska behöva erbjuda något alternativ till avtalen med effektavgift.
Återstår att se om det blir en domstolsfråga av saken.
Men här kan man ju då fråga sig: Om nätbolagen även i framtiden måste erbjuda avtal utan effektavgift, vad är då egentligen problemet?
– Jag tänker lite på samma sätt. Vad är egentligen problemet när effektavgiften inte kommer att bli obligatorisk, säger Emmi Puputti, sakkunnig på Energimyndigheten.
På Egnahemsförbundet känner man ändå en oro för hur de alternativa avtalen kommer att prissättas. Alltså att bolagen via prissättningen ändå kunde driva kunderna till att välja ett avtal med effektavgifter.
På Konsumentförbundet säger generalsekreterare Juha Beurling-Pomoell att man vill ha klarhet i frågan gällande om nätbolagen måste erbjuda alternativ eller inte. Han är också kritisk till den modell som nu planeras av Energimyndigheten.
– Den riskerar att bli oskälig för många hushåll och tar inte tillräcklig hänsyn till konsumenternas faktiska möjligheter att påverka sin elanvändning.
Fakturan kan bli ”avsevärt större”
Den andra stora frågan är gränsen på 5 kW, som har kritiserats för att vara alldeles för låg.
– Den överskrids säkert hela tiden ute i husen. Det finns en fara för att elfakturan blir avsevärt större, säger Peter Lund, professor emeritus i teknisk fysik på Aalto-universitetet.
Det är väl kanske det som den enskilda konsumenten är mest intresserad av, kommer fakturan att växa?
– Det beror på hur kundens förbrukningsprofil ser ut. Effektavgiften är främst en omdisponering av avgifterna. Produkter med effektavgift kan vara förmånligare för kunder som kan styra sin förbrukning för att undvika effekttoppar, säger Kristian Finell på Herrfors nät.
”Drabbar folk som följt våra önskemål”
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) understöder tanken på att jämna ut elförbrukningen, men han anser att en effektavgift ”klingar illa”.
– Det drabbar folk som har följt det som vi politiker har sagt, nämligen att samhället ska elektrifieras. Och det försätter våra medborgare i väldigt olika situationer.
När vi kommit så långt att våra hus är intelligenta, då kan man sätta en ganska snäv gräns, anser Norrback. Men där är vi inte ännu.
Kritiken mot den låga gränsen är bekant för Emmi Puputti på Energimyndigheten, och hon säger att man tagit till sig av responsen.
– Vi ska absolut fundera lite mer på saken.
Anders Norrback säger att man kan bli tvungen att precisera elmarknadslagen. Åtminstone för att säkerställa att konsumenten faktiskt måste ha möjlighet till avtal utan effektavgifter.
Förändringarna som Energimyndigheten nu föreslår avses träda i kraft den 1 januari 2029. Den långa övergångsperioden är tänkt att ge nätbolagen tid att genomföra nödvändiga ändringar i avgiftsstrukturer, och ge kunderna möjlighet att anpassa sig.
