Under flera år studerade Noora Narsakka vardagen på dygnetruntboenden för äldre. Hon såg det som många känner igen: livet på äldreboenden handlar ofta om att sitta stilla.
Undersökningen visade att de äldre som var med i undersökningen var fysiskt aktiva bara cirka en timme per dag. I den timmen ingick rutiner som påklädning, toalettbesök eller måltider.
Problemet, menar hon, ligger i en djupt rotad vårdkultur som passiverar.
– Det anses normalt med stillasittande på vårdhem och att de äldre inte rör på sig, säger Narsakka.
Men alla äldre är värda ett meningsfullt liv, och fysisk aktivitet är viktigt för att må bra. Livet ska inte handla om att sitta framför en tv, utan om att få fortsätta vara en aktiv person i den mån det är möjligt, menar Narsakka.
Narsakka har själv en bakgrund som sjukskötare och har jobbat med dygnetruntvård för äldre, och också inom hemvården.
Avdelningarna behöver bli intressantare
Inför sin doktorsavhandling fokuserade Noora Narsakka på totalt fem olika äldreboenden i Egentliga Finland och i Nyland. Alla avdelningar hörde till den offentliga vården.
– I dag är vi duktiga på att beakta frågor som rör tillgänglighet på äldreboenden. Men i många fall tänker man inte alls på hur omgivningen kan bli mysigare, intressantare och aktiverande för de äldre, säger Narsakka.
Forskningen visade att det går att skapa förändring med väldigt små medel.
Exempel på enkla saker som aktiverar
Hur förändrar man då en vårdkultur så att de äldre aktiveras mer? En viktig faktor är att involvera personalen i planerna, berättar Noora Narsakka.
– I min forskning var de anställda själva med och hittade på lösningarna. Det ökade motivationen och gjorde att förändringarna faktiskt blev en del av vardagen.
Trots att det kan vara bråttom på avdelningarna hittade personalen en halvtimme på eftermiddagen där det fanns mer flexibilitet i tidtabellen.
– Där gick det att införa mer aktivitet för de äldre, även om det inte lyckades varje dag, säger Narsakka.
Narsakka berättar om en vårdavdelning med långa korridorer som var tunga att gå i för de äldre. Lösningen blev att skapa en mysig paushörna med något så enkelt som en stor världskarta på väggen.
Kartan visade var alla boende och all personal kom ifrån.
– Det blev en plats de äldre verkligen tyckte om. De gick ofta dit för att titta och peka på kartan, berättar Narsakka.
En annan vägg fick en tavla med saker som alla känner igen: lås, haspar och luckor att öppna och stänga.
– Det är små, välbekanta grejer som försvinner när man flyttar till ett vårdhem. Tavlan lockade till att stanna upp, titta och prova.
Längs räckena i korridoren fästes också gummiband med enkla instruktioner för hur man kan använda gummibanden som pausgympa. På så sätt blev det enklare för både personal och anhöriga att uppmuntra till mer rörelse.
Narsakka konstaterar att den fysiska omgivningen naturligtvis kan variera mycket mellan olika boenden.
Men också internationell forskning visar att det satsas väldigt lite på att aktivera äldre inom dygnetruntvård.
Den praktiska delen av doktorsavhandlingen utfördes under åren 2023–2024 och sedan dess har personaldimensioneringen på äldreboenden minskat en aning. Det gör att personalens resurser blir mer ansträngda, menar Narsakka.
Och ju sämre form de äldre som flyttar in är i, desto svårare är det att främja aktivitet.
– Men det går alltid att främja fysisk aktivitet om en person har tillräckligt med funktionsförmåga och hälsa kvar för att kunna göra något med sin kropp. Men det kräver förstås också att personalen har tillräckligt med tid och resurser för det.
Noora Narsakka disputerar i ämnet vårdvetenskap vid Åbo universitet fredagen den 30 januari 2026.
Vilka kreativa lösningar för att aktivera äldre har du sett eller själv skapat på äldreboenden? Berätta gärna i kommentarerna!
