Läget i Iran verkar ha lugnat sig efter veckor av våldsamma protester som krävt tusentals dödsoffer och lett till ännu fler gripanden.
Uppgifterna om situationen i landet är ändå begränsade eftersom internetuppkopplingen fortsättningsvis blockeras.
Efter 200 timmars blockad syns emellertid en liten uppgång i internetanvändningen, och iranier utanför landet meddelar enligt nyhetsbyrån Reuters att de har lyckats kontakta bekanta i hemlandet.
Iraniernas isolering kan bli långvarig
Onlineaktiviteten i Iran har nu återgått till två procent av det normala, uppger övervakningsgruppen Netblocks.
Nedstängningen av internet i Iran har redan nu pågått historiskt länge. Och iranierna befarar att den nuvarande internetblockaden kan bli bestående. Det rapporterar brittiska Guardian med hänvisning till den iranska aktivistgruppen Filterwatch, som menar att den traditionella masscensuren kan ge vika för en ”absolut digital isolering”.
”Statlig media och regeringens talespersoner har redan signalerat att detta är en permanent förändring, och varnar för att obegränsad tillgång [till internet] inte kommer att återvända efter 2026”, skriver Filterwatch i sin rapport.
Privilegier och parallella system
Enligt den hemliga planen skulle den globala internetuppkopplingen göras tillgänglig enbart för personer som genomgått regimens grundliga kontroller.
Också dessa privilegierade personer skulle få tillgång till endast en filtrerad version av det globala internet, säger Amir Rashidi, ledande cybersäkerhetsexpert vid Filterwatch.
Samtidigt skulle ett parallellt system med en nationell internetuppkoppling införas. Det här skulle innebära att vanliga iranier, som inte har godkänts på regimens ”vita lista”, isoleras och får tillgång till enbart sådana internettjänster som produceras i Iran.
Censuren skärps
Irans regim har nästan totalt isolerat iranierna från omvärlden sedan internet stängdes ned den 8 januari. Blockaden och de våldsamma angreppen mot demonstranterna verkar alltså ha varit ett lyckat sätt att få kontroll över de omfattande protesterna.
Rashidi menar att att landets ledning därför är nöjd med de nuvarande verktygen.
Kinesisk teknologi har troligen gjort censuren möjlig, och kontrollen över internet har skärpts under de senaste sexton åren. Det sofistikerade filtreringssystemet stoppar den absoluta merparten av iranierna från att besöka webbplatser utanför landets gränser.
Regimen tros nu utveckla systemet ytterligare för att även övervaka inkommande och utgående internettrafik, spionera på individer samt blockera enskilda webbplatser och VPN-tjänster.
Ekonomiskt riskabelt
En amerikansk internetexpert som Guardian har intervjuat menar att en permanent internetblockad är både möjlig och skrämmande, men också oerhört kostsam:
”Det är inte uteslutet att de kommer att göra det, men när man ser dessa situationer utvecklas kommer den ekonomiska påverkan och den kulturella påverkan att vara massiv. Och de kanske driver det för långt.”
Den iranska regimen har ändå lärt sig av sina misstag. Då myndigheterna stängde ned internet efter massprotesterna 2009 insåg landets ledning hur smärtsamma de ekonomiska förlusterna blev och försökte hitta sätt att undvika dem.
Resultatet blev utvecklingen av en egen, nationell internetbubbla. Den har också fungerat under de senaste oroligheterna.
Genom påtryckningar, verksamhetsförbud och skattelättnader har regimen lyckats få privata företag, banker och internetleverantörer att ansluta sig till det nationella nätverket.
Många bolag är ändå fortsättningsvis verksamma på de globala medieplattformarna, och nedstängningen uppskattas leda till dagliga förluster på 37 miljoner dollar.
Guardians expert är därför skeptisk:
”Konsekvenserna av detta kommer att bli allvarliga för de iranska myndigheterna, som bär ansvaret för skadan på ekonomin.”