Vid hockeyrinken i Harparskog står Susanne Virtanen och skottar snö. Det är andra gången för dagen hon är i rinken i samma ärende.
Under förmiddagen tog Susanna Virtanen hjälp av föreningens relativt nya snöslunga, men ett lätt snöfall under dagen innebär att hon måste ut och skotta igen.
– Jag ser det som hälsomotion när jag sköter om isbanan och dessutom gör jag något gott för byn, säger Susanna Virtanen.
Föreningen Skogby IK har ett skötselavtal med Raseborgs stad vilket innebär att föreningen får en ersättning för att underhålla näridrottsplatsen i Harparskog. Det i sig är inte unikt. Det är med motsvarande avtal som de flesta isbanorna i Raseborg upprätthålls.
Om temperaturen sjunker under minus 15 fryser vattnet för snabbt och då kan det bli sprickor i isen
Janne Lindman, teamledare för idrottsanläggningsskötsel
Att upprätthålla en isbana kräver mycket jobb och arbetstimmarna räknas snabbt i tiotal om inte rentav hundratal. Trots det tycker Susanna Virtanen, som också är ordförande i Skogby IK, att det är värt mödan.
– Det är alltid värt det om vi får barn och unga att röra på sig. Hockeyrinken blir också en samlingsplats för barnen i byn. Vintertid spelar man ishockey och sommartid fotboll eller handboll, berättar Susanna Virtanen.
Staden är beroende av frivilliga
Vintervädret de senaste veckorna innebär att de flesta hockeyrinkarna och isbanorna i Raseborg nu är redo att användas.
I år kan staden ändå bara underhålla Raseborgs två stora centrala isbanor: marknadsplan i Ekenäs och Karis idrottspark. Dessutom sköter staden skidspåren i Västerby och dem vid idrottsparken i Karis.
Alla resterande isbanor i staden görs och upprätthålls av frivilliga krafter. Julia Salmela, chef för idrottstjänsterna i Raseborg, säger att staden är helt beroende av frivilliga när det gäller vintersport.
– Vi har tur eftersom det finns så många frivilliga aktörer och föreningar som hjälper till med isbanor och skidspår, säger hon.
I grund och botten är det stadens resurser som avgör vilka isbanor och hockeyrinkar som Raseborg själv kan upprätthålla. I år består gruppen som sköter om stadens idrottsanläggningar dessutom av färre personer och då måste man börja prioritera, förklarar Julia Salmela.
– Marknadsplan och Karis idrottspark ligger centralt och i Ekenäs är det också nära till skolorna. Därför har vi valt att fokusera på just de isbanorna i år, fortsätter hon.
Janne Lindman, teamledare för idrottsanläggningsskötsel, poängterar också att stadens maskinpark ligger i centralorterna. Dessutom går alldeles för stor del av arbetsdagen åt till att sitta i bilen om stadens anställda ska ansvara för alla stadens näridrottsplatser.
Att göra isbanor är en vetenskap
Efter en höst som mest bestod av regn och plusgrader ser vinterförhållandena väldigt bra ut just nu. Rejäla köldgrader i många dagar innebär att isbanorna blir fina. När kölden dessutom håller i sig kan man allteftersom fortsätta bygga upp och förbättra isen.
– Isbanan måste vattnas mellan åtta och tolv gånger innan den är klar. I klart väder lägger sig isen också snabbare än om det är molnigt, säger Janne Lindman.
Några minusgrader är såklart ett måste för att kunna göra is, men för stränga minusgrader är inte heller bra.
– Om temperaturen sjunker under minus 15 fryser vattnet för snabbt och då kan det bli sprickor i isen, säger han.
Vädret de senaste veckorna har med andra ord varit optimalt för isbanor och just nu ser det väldigt lovande ut, säger Janne Lindman.
I princip skulle vi genom ett skötselavtal också få is på idrottsplatsen i Gammelboda
Julia Salmela, chef för idrottstjänster i Raseborg
Inte slumpen som avgör
Utanför Raseborgs centralorter är en aktiv lokal förening en avgörande faktor om man vill åka skridskor nära hemmet. Däremot håller Julia Salmela inte med om att det är slumpen som avgör om man råkar ha en näridrottsplats i byn under vintern. Det handlar om en aktiv kommunikation angående skötselavtal mellan staden och föreningarna.
Hockeyrinkarna i Langansböle och Gammelboda i Ekenäs hör till de isbanor som staden inte prioriterar i år. I Langansböle har lokala boende, i samarbete med staden, valt att ta saken i egna händer. Rinken i Gammelboda är däremot isfri.
Skulle de som bor i Gammelboda också kunna ingå ett avtal med staden gällande rinken i Gammelboda?
– I princip skulle vi genom ett skötselavtal också få is på idrottsplatsen i Gammelboda, men när det gäller just Langansböle och Gammelboda är rinkarna slitna och därför är de också svårare att ta hand om, säger Julia Salmela.
Vi hockeyrinken i Harparskog har Susanna Virtanen fortsatt skotta, medan hennes son övar en hockeyfint intill det ena målet. Då dyker eftermiddagens första besökare upp och utan att tveka greppar han tag i plogen och röjer snabbt bort den sista snön. Det är uppenbart att den här idrottsplatsen är ett gemensamt ansvar.
Skulle ni klara av att ha en isbana i Harparskog utan skötselavtalet med staden?
– Jag vet inte vilka möjligheter vi skulle ha utan avtalet. Vi använder stadens verktyg och har tillgång till stadens vattenpost, men viljan skulle säkert finnas, säger Susanna Virtanen.
Vet du var man kan åka skridskor på naturis i Västnyland? Skriv gärna dina bästa tips i kommentarsfältet.