De ekonomiska fördelar som AI medför måste gynna också arbetstagarna. Det betonar Else-Mai Kirvesniemi som är ordförande för den fackliga centralorganisationen för utbildade yrkespersoner (STTK).
Det här förutsätter enligt henne att Finland frångår regeringens strama exportdrivna lönemodell, eftersom den inte möjliggör fria branschvisa löneförhandlingar.
– När olika branscher kan befinna sig i helt olika lägen, borde också avtalsförhandlingarna vara så fria som möjligt, säger hon.
Finlands näringsliv EK har för sin del varnat för att det skulle hota Finlands konkurrenskraft att frångå den exportdrivna lönemodellen, i och med exportens stora betydelse.
”AI-vinster ska delas rättvist”
AI-teknik används på cirka 40 procent av de finländska företagen, enligt Statistikcentralen.
STTK betonar att när företagen får ekonomiska fördelar till följd av ökad AI-användning så borde arbetstagarna ha rätt att få ta del av dem, antingen som högre lön eller kortare arbetstid.
– När produktiviteten och konkurrenskraften ökar, då räcker det naturligtvis till för arbetstagarna också. Vi anser att det ska delas rättvist, säger Else-Mai Kirvesniemi.
Hur man ska dela på kakan borde avgöras i kollektivavtalsförhandlingar, säger hon. Kollektivavtalsförhandlingar är alltså förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund om löner och arbetsvillkor.
Markus Penttinen, som är AI-ansvarig på den fackliga centralorganisationen för akademiker (Akava), håller med om att högre produktivitet borde synas på arbetstagarnas lönekvitton.
Samtidigt finns det stora individuella skillnader i AI-kunnandet. Arbetsmarknadsexperter bedömer att arbetstagare med god AI-kunskap kommer att få en tydlig fördel på arbetsmarknaden.
Många blir mer effektiva i sitt dagliga arbete med hjälp av olika AI-verktyg och kan därmed ha ett bättre förhandlingsläge, till exempel för högre lön.
Mycket mer AI-utbildning behövs
Både STTK och Akava betonar dessutom behovet av AI-utbildning. Enligt Else-Mai Kirvesniemi räcker den nuvarande utbildningen inte till.
– Alla borde brett få möjlighet, så att det inte uppstår hinder för karriärutvecklingen, säger hon.
Också Markus Penttinen menar att finländska arbetstagare borde få betydligt mer AI-utbildning än i dag. Han säger att man i Danmark har beräknat att 20 procent av befolkningen riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, utan tillräcklig AI-utbildning.
– Jag tror att det i Finland handlar om liknande siffror, bedömer Penttinen.
Mer regler är att vänta
Både STTK och Akava betonar att regelverket för AI i arbetslivet främst kommer från EU.
Europaparlamentet godkände nyligen ett betänkande om AI i arbetslivet med krav på icke-diskriminering och transparenta algoritmer, alltså att det är tydligt hur algoritmerna fungerar och fattar sina beslut. Betänkandet kan så småningom leda till tydligare regler om AI i arbetslivet också i den finländska lagstiftningen.
Else-Mai Kirvesniemi på STTK lyfter fram riskerna med algoritmer i arbetslivet. Till exempel vid schemaläggning av arbetspass kan algoritmer komma att diskriminera.
– Man borde beakta att algoritmen inte på något sätt är diskriminerande eller behandlar olika människor olika, säger hon.
Hur tycker du att vinsterna som teknologiska framsteg för med sig borde fördelas mellan arbetsgivare och arbetstagare? Berätta och motivera i kommentarsfältet!