Vad är en kulturhuvudstad?
En eller två, ibland tre europeiska städer väljs årligen till kulturhuvudstad. Meningen är att staden ska erbjuda kulturevenemang, utveckla stadens och regionens kulturutbud och infrastruktur.
Traditionen kom till på 1980-talet då Greklands dåvarande kulturminister Melina Mercouri kom på idén. Hon tyckte att européerna behöver komma varandra närmare.
Den europeiska kulturhuvudstaden ska lyfta fram den europeiska kulturens rikedom och mångfald, och göra européerna mer medvetna om deras gemensamma historia och värderingar.
Mercouri var den drivande kraften bakom att Aten blev utsedd till den första europeiska kulturhuvudstaden år 1985.
Sedan dess har man valt minst en kulturhuvudstad årligen.
Det är EU-kommissionen som övervakar projektet, men urvalsprocessen sköts av en oberoende expertjury utsedd av EU‑institutionerna; medlemsstaterna organiserar nationella urval för att få ansöka om att bli utnämnda till kulturhuvudstad.
Hur finansieras kulturhuvudstadsåret?
Kulturhuvudstadsprojekten finansieras ofta av både staten, staden och den privata sektorn.
I Finland finansierar staten Uleåborgs kulturhuvudstadsprojekt med upp till 20 miljoner euro, och staden satsar lika mycket. Uleåborgs budget är cirka 50 miljoner euro, varav 10 miljoner kommer bland annat från sponsoravtal och biljettförsäljning.
Svenska Kulturfonden har beviljat Uleåborg ett bidrag på 200 000 euro för att genomföra program på svenska.
Dessutom kan projekt som möter alla kriterier tilldelas 1,5 miljoner euro ur en EU-fond som bär Melina Mercouris namn.
Vad ordnas det för program?
Det är nu tredje gången Finland får värdskapet, efter Helsingfors år 2000 och Åbo år 2011.
Temat för kulturhuvudstaden Uleåborg 2026 är ”den kulturella klimatförändringen”. Begreppet syftar på hur konst och kultur ska skapa ny livskraft, innovation och samarbete över gränserna.
Under året ordnas sammanlagt cirka 3000 evenemang i Uleåborg, stora och små.
Bland annat ska man sätta upp en ”megamusikal” till jul med den uleåborgsbördiga artisten Saara Aalto i huvudrollen.
Livet i en stad långt i norr är ett bärande tema under början av året. Under festivalen för elektronisk musik, Frozen People, ordnas ett evenemang på isen i Bottenviken. Existerande evenemang får också göra reklam under kulturhuvudstadens paraply.
En levande samisk kultur är mångsidigt representerad i kulturhuvudstadsprogrammet. Programmet innehåller bland annat opera, konserter, bildkonst och seminarier. Mycket kulminerar kring samernas nationaldag den 6 februari.
Kulturhuvudstadsprojektet engagerar inte bara Uleåborg, utan också drygt 30 andra kommuner i norra Finland. Tillsammans ska de stärka den kreativa ekonomin, lyfta kulturarvet och koppla samman konst, teknik och hållbar utveckling.
Finns det evenemang på svenska?
Det ska också ordnas programpunkter på svenska. I slutet av juni ordnas ett kulturevenemang med tre kommuner i Bottenviken: Kemi, Torneå och Haparanda, och det går delvis på svenska. Det ska också sjungas allsång på svenska ackompanjerat av en orkester.
På Svenska dagen den 6 november ordnas en konsert med svenskspråkig sång och opera vid Uleåborgs stadshus.
Är Uleåborg intressant som kulturhuvudstad för dig? Diskutera i kommentarsfältet!