Det är en lugn period på de finländska pälsfarmerna den här tiden på året. Säsongens pälsning är avslutad och skinnen är packade och levererade för försäljning. Nästan samtidigt med den stora marsauktionen kör parningssäsongen igång. Nu verkar uppfödarna inleda nästa säsong med större framtidstro än på länge.
– Själv är jag försiktigt positiv nu. Alla indikationer vi fått av köparna och förfrågningarna som kommer till fältet, säger Robert Nygård som är ordförande för Svenska Österbottens pälsdjursodlares förening.
Under den senaste auktionen i slutet av förra året var efterfrågan större än på länge och även rävskinnen såldes slut, vilket inte hänt på länge. Men många år av svag efterfrågan och låga priser har präglat näringen starkt.
– Huvudsakligen, varför det nu ligger till så här, är coronan 2020. Vi hade en alldeles för stor världsproduktion och skinnen gick inte ut till försäljning, så det skapades för stora lager som vi har kämpat med sen dess, säger Robert Nygård.
På Nygårds farm i Hästbacka i Kronoby håller han nu omkring 450 avelsrävar i väntan på parningssäsongen. Siktet är inställt på runt 2 500 blårävar för nästa säsong. Men det är rejält färre djur än under toppåren.
Svenska Österbottens pälsdjursodlares förening uppger också att antalet uppfödda djur var fler under fjolåret än året innan. Efter många år av minskning syns nu en trend mot tillväxt.
Blårävsskinn har varit den främsta produkten för finländska pälsdjursuppfödare, men under den senaste tiden har minken varit mer efterfrågad, om än lågt prissatt.
Nygård bedömer att om trenden fortsätter kommer priserna på mink att fortsätta stiga. Men ännu är verksamheten inte lönsam.
– Nej, ingen kan vara nöjd med de priser vi får nu. Stiger priset på mink lite till kunde vi börja kalla det lönsamt. Men ingen kan säga att vi har lönsamhet på blåräven, säger han.
Som med annan handel är balansen mellan utbud och efterfrågan avgörande.När lagren var stora, minskade köpkraften. Pandemin stängde ner den kinesiska marknaden, som var väldigt viktig för pälshandeln. Sedan bröt kriget i Ukraina ut och satte stopp för den ryska marknaden, som också var viktig.
Dessutom slog fågelinfluensan hårt mot pälsfarmerna och över 70 finländska pälsdjursproducenter tvingades avliva sina djur.
– Men över hälften av dem har kört upp tillbaka. Så det tyder ju nog på en tilltro till branschen, säger Robert Nygård.
Uthålliga producenter
För producenterna har de tuffa åren inneburit stor ekonomisk press. Kostnaderna löper hela tiden, medan skinnen sålts med förlust eller inte alls.
Många har tvingats krympa verksamheten eller sluta helt. En del farmare har gått i pension, men även yngre farmare har kastat in handduken då amorteringarna pressat och ny finansiering varit svår.
– Det har varit jobbigt, men kämparglöden är obruten bland dem som fortsätter. De tror på sin näring och vill farma, säger Steven Frostdahl, som är informationschef på Svenska Österbottens pälsdjursodlares förening.
Att pälsnäringen verkar helt utan statliga stödmekanismer gör också att ekonomiska bakslag helt tas av pälsfarmarna själva. Men Frostdahl understryker ändå att politiskt är inställningen till näringen till största delen är positiv. Att man nu lobbar för ett undantag i EU för att tillåta fortsatt minkuppfödning, ser han som ett gott tecken för näringen.
Minskat antal aktiva – men växande intresse
Idag finns det 335 medlemmar inom den nationella pälsorganisationen FiFur, varav cirka 180 inom Svenska Österbottens pälsdjursodlarförening.
Steven Frostdahl understryker att även om farmarkåren tunnats ut, har konkurserna varit få. Många äldre har kontrollerat kört ner verksamheten, om inget intresse till generationsskifte funnits. Men även yngre producenter har avslutat verksamheten.
Får vi en lyckad marsauktion tror jag vi ser en produktionsökning
Robert Nygård, ordförande SÖP
Vissa modehus har börjat återvända till päls, och på senaste auktioner har priserna på speciellt mink, börjat stiga.
– Vi har fått positiva indikationer, även om det är ett stort skepp som svänger långsamt, säger Robert Nygård.
Även om den senaste tidens utveckling varit hoppingivande för branschen, säger Frostdahl sig känna en viss skeptiskhet inom kåren. Den långa stagnationen och de många bakslagen har underminerat tilltron till en vändning.
Men förbättras lönsamheten tror man inom föreningen att aktiva farmare kommer att våga utöka sin verksamhet, och att några av de som tvingats sluta kan återvända, vilket man redan sett tecken på.
– Det enda som kan ingjuta framtidstro är stigande priser på auktionen. Får vi en lyckad auktion i mars tror jag att vi ser en produktionsökning, säger Robert Nygård.