I Kristinestad kan behovet av arbetskraft bli stort om några år, ifall de planerade vätgasanläggningarna blir av.
För att svara på det här behovet ska det nu bli möjligt att påbörja ingenjörsstudier redan i gymnasiet. Genom att avlägga 15 studiepoäng får eleverna dessutom en direktplats till antingen Vasa yrkeshögskola eller yrkeshögskolan Novia.
– Jag tycker det är en väldigt bra möjlighet eftersom du kan få en direktplats till Novia efteråt, säger gymnasieeleven Milton Appel.
För Appel kommer den här möjligheten ändå lite för sent. Han går på trean och kommer att ta studenten i år. Efter gymnasiet och militären har han planer på att läsa till byggnadsingenjör i Vasa.
Hur mycket harmar det att den här möjligheten inte fanns tidigare?
– Lite nog, men jag tror nog jag kommer in ändå.
Alexandra Engelholm går också på trean i Kristinestads gymnasium och hon är glad att staden satsar på sådana här utbildningsstigar.
– Det är en otrolig möjlighet i och med att man inte behöver stressa över om man kommer in eller inte.
För henne är det ändå antagligen juridikstudier som väntar efter gymnasiet, men grön omställning är ändå något som intresserar.
– Jag tycker att det är ett jätteintressant ämne och det är på gång hela tiden.
Bakom satsningen ligger ett tvåårigt projekt kallat ”Coastal hydrogen innovation hub”. Projektet finansieras av Österbottens förbund där Vasa yrkeshögskola är projektägare och Business Kristinestad är delgenomförare.
– Vi vill göra våra ungdomar mer medvetna om den gröna omställningen. Men samtidigt handlar det om att skapa förutsättningar för våra studerande att på ett smidigt sätt klara av övergången från gymnasiet till yrkeshögskola, säger Peter Grannas, rektor för svenska högstadiet och gymnasiet i Kristinestad.
Sedan tidigare finns möjligheten till ekonomistudier i samarbete med Hanken. Fån och med nästa höst kan man också studera ekonomi i finska gymnasiet.
Ingenjörsstudierna är nytt för båda språkgrupperna från och med hösten 2026.
Från högstadie till högskola
Utbildningsstigen börjar ändå redan i högstadiet. Från och med i höst kommer elever i årskurs 7-9 att få skräddarsydda lektioner i syfte att ge eleverna grundläggande kunskap om grön energi och vätgasekonomi och samtidigt väcka intresset för branschen.
Det blir en del av läroplanen och implementeras i fem ämnen. Det är fråga om fysik, kemi, biologi, geografi och samhällslära. Eleverna har sex lektioner årligen per läroämne. Sammanlagt 30 lektioner per år handlar om eller tangerar vätgasekonomi och grön energi.
– Grön omställning och hur världen ser ut idag finns egentligen ganska långt redan i läroplanen. Nu betonas det allt starkare och att det nu blir en tydligare inriktning också på högstadiesidan, säger Grannas.
Ifall eleverna blir intresserade, finns möjligheten att i gymnasiet gå så kallade Väylästudier i samarbete med Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia.
– Det här är ett sätt att kunna tjuvstarta lite och påbörja studierna under gymnasietiden om man har ett specialintresse just för det här, säger Grannas.
Behov av arbetskraft
I Kristinestad har det redan länge satsats på att göra det möjligt för aktörer inom den här branschen att etablera sig i staden. Det har byggts flera vindkraftsparker och också solkraft planeras i staden.
Det har i sin tur väckt intresset bland vätgasaktörer att etablera sig i staden. Två vätgasanläggningar planeras i staden och grunden till projektet ligger just i att försöka få arbetskraft till de möjliga etableringarna.
– Främst vill vi att våra unga flyttar tillbaka och jobbar i Kristinestad och att de får framtidstro. Om vi tänker ur våra elevers synvinkel så kommer det att komma massor med nya arbetsmöjligheter inom grön omställning, konstaterar projektledaren Richard Lähteenmäki vid Business Kristinestad.
Vad händer om de här etableringarna inte blir av?
– Något kommer det nog att komma till Kristinestad i och med att vi har grön energi, vi har bra elsystem, vi har en djuphamn. Vi gör inte det här i onödan och det här är kunskap som eleverna kommer att behöva i framtiden.
– Det är ju upp till eleverna var de vill jobba i framtiden och vad de vill studera, men vi vill ge den där möjligheten, säger Lähteenmäki.
Under våren kommer man att finslipa detaljerna kring projektet i samarbete med ämneslärarna.
– Vi har redan gjort en hel del av ramarna, men lärarna ska få säga sitt om vad de vill lära ut. Tillsammans med lärarna ska vi börja bygga de här lektionerna, säger Lähteenmäki.