Resultaten från ett omfattande försök är nu klara och visar att tvåårig förskola inte främjar barnens akademiska eller socioemotionella färdigheter, alltså förmågan att känna igen och hantera känslor, jämfört med det nuvarande systemet.
– Det betyder att försöket lyckades särskilt bra. Här undersökte vi en reform av förskolan som hade kunnat genomföras utan att vi någonsin hade fått veta vilka effekter den har, säger ekonomiprofessor Matti Sarvimäki från Aalto-universitetet.
Den här gången gjorde man undantagsvis så att man verkligen tog reda på vilka effekter en reform skulle ha redan på förhand.
– Det kan vara värt att notera att vi använder över en halv miljard euro årligen för femåringars förskoleverksamhet. Frågan om hur vi bäst kan stödja barns utveckling med den investeringen är mycket viktig, konstaterar Sarvimäki.
Försöket var exceptionellt eftersom det genomfördes i nära samarbete med forskare och Undervisnings- och kulturministeriet. För försöket stiftades också en egen lag och det kostade drygt 22 miljoner euro att genomföra försöket.
Ingen avgörande nytta för barnen
I experimentet utvecklades inte färdigheterna hos barn som deltog i den tvååriga förskolan mer än hos barn som deltog i det nuvarande systemet. Skillnaderna mellan barnens färdigheter minskade inte heller i den tvååriga förskolan mer än i den nuvarande modellen.
Tvåårig förskola testades under åren 2021–2024. I försöket deltog över 37 000 barn från olika delar av Finland, från både finsk- och svenskspråkiga kommuner. Av dem gick knappt 16 000 i tvåårig förskola.
De övriga deltog huvudsakligen i förskoleverksamhet som femåringar och i ettårig förskola som sexåringar. En liten del av barnen var hemma som femåringar.
Förskolan har varit en obligatorisk del av läroplikten sedan år 2015.
Barnen börjar skolan med olika utgångsläge
Försöket initierades av Sanna Marins (SDP) regering, som ville utreda hur mycket en förskola som är ett år längre än den nuvarande skulle påverka barnens inlärningsresultat samt jämställdheten mellan barnen.
Bakom forskningsprojektet låg en oro för att barn i Finland börjar sin skolgång från olika utgångspunkter.
Från tidigare forskning vet man redan att barn till högutbildade mödrar, barn till vårdnadshavare födda i Finland och barn födda tidigt på året klarar sig bättre än andra barn i alla utvärderingar.
Med försöket med tvåårig förskola ville man ta reda på om det skulle vara möjligt att jämna ut dessa skillnader genom att börja förskolan ett år tidigare.
Försöksgrupperna hade fler behöriga lärare och i dem användes något mer tid för handledd verksamhet än i kontrollgrupperna. Försöksgrupperna bestod huvudsakligen av barn mellan fem och sex år, medan kontrollgrupperna mer typiskt hade barn mellan tre och fem år.
Deltagandet ökade en aning
Även om barnens färdigheter utvecklades lika snabbt i båda grupperna, upptäcktes andra slags fördelar med försöket med tvåårig förskola.
Att delta i försöket ökade femåringarnas deltagande i småbarnspedagogik eller förskola. Jämfört med hemvård förbättrade tvåårig förskola också barnens färdigheter vid sex års ålder.
Vid övergången till grundskolan verkade de kortsiktiga effekterna försvinna. Antalet som flyttade från hemmet till femåringarnas förskola var dock så litet att dessa resultat är oprecisa.
