Finland har halkat efter EU:s mål att återvinna minst hälften av plastavfallet. Just nu återvinns ungefär 30 procent av plasten i Finland.
Ett ställe som återvinner plasten är Lamors återvinningsanläggning som byggs vid materialcentret Kilke i Sköldvik i Borgå.
På återvinningsanläggningen omvandlas insamlade förpackningsplaster till flytande plast med hjälp av en teknik som kallas kontinuerlig pyrolys, eller torrdestillation. Den flytande plasten liknar råolja och säljs sedan till Shell, som använder den i sin petrokemiska produktion.
EU:s mål är att 50 procent av plasten ska återvinnas. Det målet kan uppnås när Lamors återvinningsanläggning är i full drift, då kan anläggningen nämligen utnyttja upp till 40 000 ton plastavfall per år.
Plastavfallet behöver alltså inte längre skickas till Sverige eller Danmark.
Även EU-böterna för plastförbränning, de så kallade självförsörjningsavgifterna, skulle försvinna när avfallet utnyttjas vid Lamors anläggning. Varje ton plastavfall som bränns kostar nu 800 euro. Inom ett par år stiger böterna till 1 000 euro per ton.
Genom plastförbränningen i Sköldvik skulle Finland spara omkring 32–40 miljoner euro per år i EU-avgifter. Om återvinningen baseras på inhemskt plastavfall och pengarna stannar i Finland, skulle industrin dessutom gynnas med 50–100 miljoner euro per år. Det skulle också skapa nya jobb samt teknik som kan exporteras till andra länder.
Lamor beräknar att anläggningen kan ge en samhällsekonomisk nytta på 100–150 miljoner euro per år.
Vesa Kärhä, som nyligen gått från långvarig vd till senior rådgivare på Plastindustriförbundet, är nöjd med Lamors första produktionslinje.
– Lamor är bindemedlet som fått detta ekosystem att fungera. Anläggningen i Sköldvik visar att både stora och små företag behövs och att de måste samarbeta för att få igång den cirkulära ekonomin.
Återvunnen plast får samma kvalitet som ny plast
Det första steget i kemisk återvinning av polyeten- och polypropenplaster är att behandla plastavfallet kemiskt med pyrolystekniken.
Vid pyrolys bildas flytande plastavfall (Liquified Plastic Waste, LWP), även kallat pyrolysolja. Den kan användas i petrokemiska processer istället för oljebaserad råvara, vilket minskar användningen av primär fossil olja.
Lamors anläggning är igång året runt med så kallad kontinuerlig pyrolys.
Av pyrolysoljan kan man tillverka återvunnen plast av samma kvalitet som ny plast. Dessutom lämpar den återvunna plasten sig för alla användningsområden, såsom livsmedelsförpackningar och krävande tekniska tillämpningar.
Vid kontinuerlig pyrolys ger hundra enheter plastavfall 60 enheter olja. Dessutom bildas gas, aska och värme, varav en stor del används som energi i anläggningen. Målet är att anläggningen ska vara 80 procent självförsörjande på energi. Askan kan användas som tillsats i betongindustrin eller vid vägbyggen.
Plastavfall som inte går att återvinna mekaniskt kan istället återvinnas kemiskt genom pyrolys. Även vid pyrolys måste plasten sorteras, men processen är enklare än vid mekanisk återvinning.
Lamor har ett eget laboratorium i Sköldvik som säkerställer att oljan som lämnar anläggningen uppfyller Shells renhetskrav. Tekniken som används i anläggningen är italiensk.
På området finns också en pilotanläggning i en container, där man testar nya metoder för effektiv och ren återvinning.
Brister med mekanisk återvinning
Idag återvinns 98 procent av plasten mekaniskt. Problemet är, förutom den grå färgen på återvunna produkter, den bristande renheten. Mekaniskt återvunnen plast får till exempel inte användas till livsmedelsförpackningar.
År 2024 pågick projekt för åtta miljarder euro i Europa som ska ge 2,8 miljoner ton återvunnen olja genom kemisk återvinning till år 2030.
Lamors vd Johan Grön tror att återvunnen olja, som är dubbelt så dyr som råolja, kommer att bli intressant när EU:s krav skärps.
– Det är minst lika viktigt att vi skapar ett kretslopp där plasten kan återvinnas om och om igen. Vi skapar plastens eviga kretslopp från insamling och sortering till pyrolys och återvinning, och sedan till användning i nya plastprodukter.
Det Borgåbaserade företaget Lamor har arbetat med att sanera oljeföroreningar i hundra länder. Lamor rengör fortfarande marken efter de oljekällor som brann under Irakkriget i Kuwait. Vid saneringen efter Deepwater Horizon-explosionen i Mexikanska golfen 2010 kom 70 procent av verktygen från Lamor.
Nu utvidgar Lamor alltså till kemisk återvinning av plastavfall vid sin återvinningsanläggning i Sköldvik. När den är i full drift kan Lamor sälja sin kompetens vidare.
– Vi har alltid samarbetat med våra kunder över hela världen. När den första konceptanläggningen är klar kan vi tillsammans med våra partners ta tekniken vidare till andra delar av världen och producera värdefull råvara av plastavfall för olje- och plastindustrin, säger Johan Grön.
Lamors aktiekurs på Helsingforsbörsen har varit svag. Bolaget har fått få nya beställningar och investeringarna har tärt på kapitalet. Aktien, som noterades till 4,83 euro i december 2021, kostar nu omkring en euro, vilket innebär att den tappat cirka tre fjärdedelar av sitt värde på fyra år.
Analysföretaget Inderes förväntar sig att Lamors resultat stiger kraftigt i år. Inderes varnar dock för en betydande skuldbörda, eftersom en stor del av Lamors fria kassaflöde går till att betala skulder.
För artikeln har även VTT:s forskningsprofessor Mika Härkönen intervjuats.
Artikeln är en bearbetad översättning av Lamor käsittelee jätemuovin takaisin öljyksi – Suomi nousee muovinkierrätyksessä omavaraiseksi av Matti Toivonen. Översättningen har gjorts av Chanette Härus.