I ett rum på andra våningen i Konstfabriken står två stora tavlor inlindade i bubbelplast. De lutar tillsvidare ännu mot väggen, i väntan på att bli installerade på sin rätta plats.
Susann Hartman, chef för kulturtjänster vid Borgå stad, öppnar försiktigt plasten i ena hörnet för att vi ska få en bättre titt på konstverket.
Det handlar om en diptyk, ett konstverk i två delar, av Borgåbördiga konstnären Karoliina Hellberg. Den har kostat staden 12 000 euro.
I flera år har kulturtjänsterna haft en budget för att köpa in konst från Borgåkonstnärer eller konstnärer som verkar i Borgå. Tanken är att bevara den lokala konsten och kulturarvet för kommande generationer.
– Karoliina Hellberg har helt saknats i våra samlingar. Hon har haft en strålande början på sin karriär och hennes konstverk brukar vara slutsålda, svarar Hartman på frågan om varför de köpte just det här konstverket.
Kulturtjänsterna har som uttrycklig uppgift att stödja konstnärer och konstfältet.
Det finns en arbetsgrupp som väljer ut vilken konst som ska köpas. De funderar på vilka av de aktiva, erkända, utbildade nutidskonstnärerna som saknas i samlingarna.
– Vi vill gärna ha många konstnärer företrädda i olika åldrar.
Oftast köps nyskapad konst, men för ett par år sedan fick staden möjlighet att köpa in en del från Karin och Åke Hellmans dödsbo, och hoppade förstås på chansen.
Budgeten för inköp av konst varierar från år till år. Som mest har den legat kring 20 000 euro om året, men under de följande åren förväntar sig Hartman inte att det ska finnas några pengar. Borgå stad ska spara.
Konst i stadens lokaler
Konstverken dyker vanligtvis upp någonstans i stadens lokaler. Hellbergs målning ska hängas upp i Konstfabriken, två keramikskulpturer av Jenni Tuominen är på väg till Nimbushuset.
Tidigare stadsdirektören Jukka-Pekka Ujulas porträtt som avtäcktes ifjol hänger i stadshuset, fast det var andra pengar som användes till att köpa det.
– Vi har ännu inget konstmuseum som kunde lyfta fram samlingarna, Konsthallen i Konstfabriken är vårt största utrymme. Men det finns planer på att utvidga Konsthallen, då kunde vi visa upp mera av vår konst till Borgåbor och turister, säger Hartman.
Susann Hartman vill gärna lyfta fram att det finns mycket offentlig konst på hela Västra åstranden. Det har man lyckats med genom enprocentsregeln och ett konstprogram som blev färdigt 2014.
Då företag byggt hus på området har en procent av pengarna satts åt sidan för att köpa in konst. En del av konstverken på området ska vara köpta av lokala konstnärer.
Samma system kommer att användas då staden börjar bygga ut Parkgatan, det som tillsvidare ännu heter Västra Mannerheimleden.
Förhandlingarna är också ännu på gång för att införliva konst då Peipon koulu byggs upp på nytt i Gammelbacka. Så helt utan ny konst kommer Borgåborna ändå inte att bli under de närmaste åren.
