Vi frågade vad ni vill veta om Grönland, och Svenska Yles reporter på plats i Grönlands huvudstad Nuuk har nu svaren på några av era frågor.
Pratar unga på Grönland mer engelska eller danska?
Vi frågade några unga grönlänningar om hur språken syns och hörs i deras vardag.
Natuk är 22 år gammal och pratar hellre engelska än danska. Många lär sig engelska via Tiktok eller Youtube, men för Natuk kommer språket från filmer och serier.
Natuk berättar att de i grönländska skolor läser tre språk. Utöver modersmålet grönländska läser eleverna danska och engelska. Vilket av de två andra språken man blir bättre på varierar.
Nicholas, 28 år, har danska rötter. I hans kompiskrets pratas det mer danska än engelska. Nicholas berättar att han blev mobbad i skolan på grund av sina danska rötter, men att sådana språkliga stridigheter nog inte finns kvar längre.
Nicholas säger att inställningen till andra människor mycket beror på vad man lärt sig av sina föräldrar och sin omgivning.
– Nuförtiden är de flesta nog väldigt accepterande, säger han.
Är alla grönlänningar så insatta och politiskt engagerade som reportagen får dem att verka?
Det är sant att många av de vanliga grönlänningar som syns i media verkar vara politiskt engagerade på något vis. Det kan förklaras av tre saker:
Den första handlar helt enkelt om att de som inte är insatta i ämnet man frågar om ofta tackar nej till att uttala sig framför kameran. De som har starka åsikter eller annars är insatta tackar ja, och det bidrar till bilden av att alla ”vanliga människor” är politiskt aktiva.
Den andra bidragande faktorn handlar om editeringen av det inspelade materialet. Då man gör intervjuerna på stan pratar man några minuter med personerna. I editeringen tar man med de bästa 20 eller 30 sekunderna per person. Även det gör att alla verkar pålästa.
Den tredje faktorn är ganska unik för just situationen man nu ser i Grönlands huvudstad Nuuk. Staden är rätt så liten med sina 20 000 invånare, det vill säga i storlek med Jakobstad eller Raseborg.
På grund av det spända politiska läget finns det mycket internationella journalister i stan, och alla är i någon mån intresserade av vad ”den vanliga människan” har att säga.
Det betyder att det finns få ortsbor här i stan som inte stannats av en nyfiken journalist. De som orkar ställa upp och som tålmodigt svarar på journalisternas frågor är de som brinner extra mycket för ämnet, och det syns förstås i slutresultatet.
Vi frågade hur Grönlänningarna ser på Trumps retorik och att nu få hela världens blickar riktade mot sig:
Är det då en extra aktiv självständighetslobby som rör sig på gatan för att ”råka” gå förbi journalisterna? Knappast.
Enligt en undersökning från 2025 vill bara sex procent av grönländarna höra till USA. Nio procent säger att de inte har en klar åsikt och 85 procent säger nej till USA.
Undersökningen gjordes innan Trump skruvade upp retoriken ordentligt, så det är inte osannolikt att fler vänt honom och USA ryggen nu då det även viftats med armékortet från USA:s sida.
Igår skrev samtliga fem partiledare i Grönlands parlament under ett gemensamt utlåtande om att grönländarna inte vill vara amerikaner. Men i samma uttalande står det också att de inte heller vill vara danskar, utan just grönlänningar.
Att samtliga partier gemensamt uttalar sig så här tyder också på en ganska enad åsikt bland väljarna.
Hur tänker sig självständighetsrörelsen att Grönlands ekonomi ska fungera utan Danmark, eller kanske USA?
De största inkomstkällorna för Grönland är säl- och valfångst, samt fiske och jakt. Även turismen har en betydelse för ekonomin. Men ungefär en tredjedel av Grönlands intäkter kommer från den danska staten i formen av ett blocktillskott. År 2024 uppgick tillskottet till över 500 miljoner euro.
De här pengarna används för att trygga bland annat utbildning och satsningar på infrastruktur. Utöver det här står Danmark för ytterligare 100 miljoner euro årligen för bland annat polisväsendet, försvaret och fiskeövervakningen i området.
Tanken är att gradvis avskaffa det här tillägget för att Grönland ska kunna stå mer på egna ben, men det är en långsam process. Därför är även de som arbetar för ett helt självständigt Grönland medvetna om att det inte kan ske över en natt, utan är ett långsiktigt arbete.
En grönländsk självständighet skulle kunna bekostas med hjälp av de enorma naturresurser som Grönland har under isen. Värdet på de här uppgår till tusentals miljarder euro, och i takt med att isarna i Arktis smälter ökar möjligheterna att utvinna resurserna.
Det är inte helt osannolikt att det är den här skattkistan som Donald Trump vill komma åt genom att hissa amerikanska flaggor på Grönland.
Sups det lika mycket som ryktet säger?
Här var det ett enkelt svar: nej. Grönländarna har rykte om sig att dricka stora mängder alkohol, men enligt grönländska statistikcentralen stat.gl fördes det in eller producerades det i medeltal 8,1 liter ren alkohol per person över 14 år under året 2024.
Det motsvarar dryga 10 portioner alkohol i veckan per person över 14.
Det är nästan exakt samma siffra som för Finlands del när det kommer till siffror över alkoholkonsumtion som institutet för hälsa och välfärd THL ger ut.
Ryktet är ändå inte helt obefogat. Grönlänningarnas alkoholstatistik har sjunkit rejält de senaste åren. År 1997 låg medeltalet på hela 22 liter per person, alltså nära tre gånger mer än nu.
Till skillnad från Finland, Sverige och Norge har varken Danmark eller Grönland något alkoholmonopol. Det betyder att även starksprit säljs i vanliga mataffärer.
På Grönland är åldersgränsen för alkoholdrycker 18 år, och butikerna har skilda alkoholavdelningar med begränsade öppettider. Avdelningarna stänger kl 20.00 och får inte ha öppet alls på söndagar.