[go: up one dir, main page]

Start

På tio år har klimatet värmts upp snabbare än vad forskarna förutsett

De senaste elva åren har varit de elva varmaste i mäthistorien. Klimat­förändringen syns tydligt även i Finland.

Människor går på en gata. En skylt visar att det är 47 grader ute.
Värmeböljor blir ständigt vanligare. Den här bilden är tagen i Aten i Grekland sommaren 2025. Bild: Dimitris Aspiotis / AOP

År 2025 var det tredje varmaste året som uppmätts sedan år 1850 framåt, enligt EU:s klimattjänst Copernicus.

Fjolårets globala medeltemperatur, 14,97 grader, var 1,47 grader högre än under den förindustriella nivån (1850–1900).

Två goda nyheter

Kina, som har världens största koldioxidutsläpp, har lyckats stabilisera dem så att de inte längre växer. Det ser ut som om landet kommer att lyckas nå klimatneutralitet år 2060.

– De har jobbat duktigt på att elektrifiera trafiken, förnya energin och plantera skog, säger Petteri Taalas som är generaldirektör på Meteorologiska institutet.

Den andra goda nyheten är att fenomenet La Niña gjorde att yttemperaturen i tropikerna var svalare än tidigare år, trots att havstemperaturerna i Arktis och Antarktis var rekordhöga.

Trots att vattnen i närheten av Finland var rekordvarma, och vattnen söder om Island och Grönland var kallare än vanligt, har forskarna inte uppmätt att Golfströmmen skulle avstanna, i alla fall inte ännu.

Mycket har hänt på 10 år

När Parisavtalet slöts år 2015 beräknade forskarna att en bestående uppvärmning på mer än 1,5 grader skulle nås vid slutet av 2020-talet eller början av 2030-talet. Vi står inför gränsen nu.

– Det ser ut som om vi kommer att befinna oss på fel sida om 1,5 gradersgränsen de kommande tio åren, vilket är en dålig nyhet, säger Petteri Taalas.

Den främsta orsaken är:

  1. En ökning av mängden växthusgaser i atmosfären, försvagade kolsänkor och minskade partikelutsläpp i atmosfären. Luften har alltså blivit klarare, vilket släpper mer solvärme till jordytan.
  2. Havens exceptionellt höga yttemperaturer 2023 och 2024. Det kan förklaras av fenomenet El Niño som höjer medeltemperaturen. Varmare hav ger högre vattennivåer och luftfuktighet, vilket leder till starkare tropiska stormar och värre översvämningar.

Enligt Petteri Taalas kommer den här förändringen att fortsätta åtminstone till 2060-talet. Efter det kan vi stabilisera situationen ifall utsläppen från fossila bränslen minskar.

Fram tills dess kommer den negativa trenden med värmeböljor, översvämningar, torka och kraftiga tropiska stormar att fortsätta.

– Vi har redan släppt ut så mycket material i atmosfären att vi inte genast kan få det att stanna upp. Om vi hålls inom en två graders uppvärmning skulle den negativa trenden kunna stoppas, men om vi går över det så fortsätter den fram till nästa århundrade, säger Taalas.

Petteri Taalas i mörk kostym sitter i en tv-studio.
Världen värms upp snabbare än forskarna trodde. Det oroar generaldirektör Petteri Taalas Bild: Tiina Jutila / Yle

En viktig tippningspunkt

Petteri Taalas är oroad över att koldioxidmängden i atmosfären har ökat rekordartat.

Det kan bero på att Amazonas regnskog, som varit en viktig kolsänka och bundit mycket koldioxid, numera är en kolkälla.

Det samma gäller också för Centralafrikas regnskogar.

Tippningspunkten som sker är att regnskogarna torkar upp när temperaturen ökar, vilket minskar deras förmåga att binda koldioxid.

Det är koldioxid som står för två tredjedelar av den globala uppvärmningen.

Dagens klimat hade varit omöjligt förr

I Helsingfors var medeltemperaturen 8,2 grader år 2025. Året var det näst varmaste i Helsingfors 181 år långa mäthistoria.

I 1900 års klimat skulle ett så här varmt år i praktiken ha varit omöjligt. Den årliga sannolikheten för det är 0,03 procent – en gång på 32 000 år.

Som en effekt av den pågående klimatförändringen var år 2025 i Helsingfors cirka 2,3 grader varmare än det skulle ha varit utan klimatförändringen.

I Sodankylä var årets medeltemperatur på grund av klimatförändringen cirka 2,6 grader varmare. Uppvärmningen sker snabbare mot polerna.

Enligt Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet, var endast maj och juni 2025 svalare än tidigare år.

Däremot var hela Fennoskandiens värmebölja i somras med 22 dagar över 30 grader mäthistoriens längsta hittills.

Rättelse: Forskarna tänkte att det tar närmare 20 år innan vi når 1,5 graders gränsen, inte 10. Rättelsen gjordes 14.1 klockan 8.47. Alla rättelser görs i enlighet med Yles etiska regler.