Landets högsta laglighetsövervakare kritiserar skarpt planerna på att ge den militära underrättelsetjänsten fler befogenheter.
Det handlar bland annat om övervakning av privatpersoners kommunikation och inhämtning av uppgifter från myndigheter.
Sedan november har det varit möjligt att ge utlåtanden kring regeringens omstridda förslag. Remissrundan avslutades idag.
Både Justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman vill se ändringar i regeringens förslag innan riksdagen kan behandla det.
De är särskilt kritiska till förslaget att ge underrättelsetjänsten rätt att läsa privata meddelanden baserat på innehåll.
I sina utlåtanden kräver de att förslaget måste förtydligas på flera punkter.
Vad innehåller förslaget?
Det nya förslaget skulle tillåta underrättelsetjänsten att leta efter specifika ord eller ämnen i meddelanden. Detta är förbjudet enligt dagens lag.
Justitiekanslern anser att detta innebär en betydande begränsning av de grundläggande rättigheterna.
I nuläget finns det en skyldighet att i efterhand informera privatpersoner och företag om att övervakning har skett. Det här vill regeringen också avskaffa.
Enligt den nuvarande lagen är den militära underrättelsetjänsten skyldig att underrätta den som har varit föremål för spaning.
Regeringen har försvarat ändringarna
De stora förändringarna motiveras med behovet av att bättre kartlägga hotande aktörer och avslöja statlig, hotande verksamhet.
Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) sa i slutet av november till Yle (artikel på finska) att tanken inte är att förändringarna ska leda till ”gränslös massövervakning”.
Regeringen siktar på att de nya lagarna ska träda i kraft i början av juni. Både Justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman anser att riksdagen bör begära utlåtande från grundlagsutskottet innan beslut fattas.
Den nuvarande lagen om militär underrättelseverksamhet trädde i kraft år 2019.