När stormen Hannes drog fram blev många hushåll strömlösa, vissa i flera dagar. Hur står det till med vår beredskap att klara oss utan el en längre tid, och hur väl är vi som samhälle rustat för den här typen av störningar?
Dessa frågor diskuterades i dagens debatt i Slaget tillsammans med Kristian Finell, vd för Herrfors-Nät, Thomas Nyqvist, räddningschef med ansvar för beredskap på Österbottens räddningsverk, jordbrukaren och politikern Niclas Sjöskog, (SFP), och Jörgen Härmälä, utbildare i beredskap inom Försvarsutbildningsföreningen MPK och aktiv reservist.
Först försvann elen, sedan vattnet
Niclas Sjöskog som driver jordbruk i Pedersöre drabbades personligen av stormens framfart. Först försvann elen, sen vattendistributionen och någon timme senare höll fähustaket på att blåsa bort. Det blev en sömnlös natt för Sjöskog.
– Det hände flera olika saker på samma gång. Som tur fick jag hjälp av den frivilliga brandkåren att säkra resten av taket och begränsa skadorna. Sen har jag en generator så att jag fick ju el, men vatten till korna var vi tvungna att hämta med hinkar ur sjön, säger Sjöskog.
”En arbetsintensiv vecka och sömnlösa nätter”
Även hos elbolaget Herrfors blev det sömnlösa nätter. Herrfors-Nät har 34 000 kunder, och som mest saknade 18 000 av hushållen el.
– Då var jag nog lite orolig för hur det här skulle sluta. Det har varit en arbetsintensiv vecka och en del sömnlösa nätter, åtminstone i början av den här situationen, säger Finell.
Trots ökad bemanning slog stormen hårt, eftersom alla fyra distributionsområden drabbades samtidigt.
– Vi hade höjt vår beredskap och vid tidigare stormar har vi kunnat låna in personal från andra områden. Nu drabbades alla områden, från norr till söder samtidigt, vilket gjorde situationen exceptionell, säger Kristian Finell.
När det stormar som värst är det för riskfyllt att ge sig ut i terrängen. Först får man skapa sig en lägesbild och göra en del omkopplingar i nätet och sen börja röja träd säger Finell. Redan ett dygn efter var ändå bara 2 000 hushåll strömlösa, även om arbetet fortsätter och några tiotal fritidsbostäder ännu saknar el.
Stormen blev ett test av den egna beredskapen
Jörgen Härmälä som själv byggt upp system för att klara sig i störningssituationen fick nu chansen att testa sitt eget beredskapstänk.
– Nu fick jag testa systemet för första gången på riktigt. Jag var ganska nöjd att min generator gick igång. Jag fick igång kylskåpet, frysboxen, min cirkulationspump och pannan så att jag höll huset varmt, säger Härmälä som även bunkrat upp med matvaror.
Härmälä har hållit beredskapskurser sen 2016 och han säger att kurserna blir allt mera populära, inte minst i och med att världsläget blivit mera osäkert.
I Finland rekommenderar myndigheterna att hushåll ska klara sig i 72 timmar. Jörgen Härmälä anser att det är för lite.
– Instruktionsguiden som finns är jättebra, men tänk på att printa ut den eftersom det inte går att googla om nätet ligger nere. Jag har alltid sagt att vi bör kunna klara oss själva utan hjälp av våra myndigheter i åtminstone två till fyra veckor, säger Härmälä.
För den som bor i höghus är det lite mera komplicerat att ha en generator, men extra täcken och ett spritkök är bra att ha. Elen kommer ofta också tillbaka snabbare i städerna där kablarna är nergrävda.
550 räddningsuppdrag de första dygnen
Thomas Nyqvist säger att räddningsverkets första uppgift är att försöka minska skadorna, och ta till snabba åtgärder för att skydda människors liv, hälsa, egendom och miljö.
– Men det är lättare sagt än gjort i sådana här stormvindar när taken börjar flyga iväg. Att röja träd som har fallit är arbetsäkerhetsmässigt väldigt, väldigt krävande, säger Nyqvist.
Under de första dygnen efter Hannes framfart hade Österbottens räddningsverk 550 räddningsuppdrag.
Vet vi vilket som är vårt eget ansvar och vilket som är räddningsverkets, eller ringde folk även när det inte var en nödsituation?
– Delar av nödsamtalen blir avstyrda direkt vid nödcentralen. Men utifrån våra erfarenheter från den här stormen hade vi nog flera tiotal samtal där man direkt i princip kunde säga att det här är någonting som kunden själv får reda upp. Det behövs inte brådskande åtgärder och ett träd som fallit på en mindre privat väg där ingen bor behöver ju inte åtgärdas i samma minut, säger Nyqvist.
”72 timmars beredskap är ett minimikrav”
Räddningsverket ansvarar för säkerhet, liv och hälsa och elbolagens primära uppgift är att ansvara för elförsörjningen.
– Vår högsta prioritet är att få på elen igen så fort som möjligt. Men vi kan inte erbjuda generatorer åt enskilda kunder, det är omöjligt. Vi gör vårt absolut bästa och där hamnar vi att prioritera, elnätet är ju en hierarki från stamnätsnivå till regionnätsnivå, säger Finell.
Kristian Finell säger att rekommendationen om 72-timmars beredskap är ett bra minimikrav.
– Det kan inträffa en jättestor katastrof där det tar längre än 72 timmar att trygga elförsörjningen. Jag tycker att 72 timmar är ett minimikrav, det är en grundberedskap man borde ha, säger Finell.
Jörgen Härmälä påminner om att strömavbrottet också ledde till att mobilnätet och även fibernätet tidvis låg nere under stormen. Ett omfattande elavbrott betyder också att man inte kan använda sitt bankkort, ta ut pengar eller ens handla med kontanter eftersom affärernas kassasystem inte fungerar. I en större krissituation är det inte heller säkert att man kan ladda eller tanka bilen, då är det bra att ha luft i cykeldäcken.
Det allra viktigaste är att skaffa sig en radio som går på batterier och se till att man har mat och kan hålla värmen, säger Härmälä.
Vi har alla skyldighet till beredskap
Som kommunalpolitiker vill Niclas Sjöskog även lyfta fram kommunernas roll.
– Kommunen har också en beredskapsplan och där funderar vi bland annat på den här typen av störningssituationer. Vi har till exempel generatorer i våra viktigaste fastigheter. Här har alla något att lära – privatpersoner, organisationer, företag, kommuner och städer, säger Sjöskog.
Thomas Nyqvist säger att strömavbrottet under stormen var väldigt omfattande och drabbade hela västra Finland i olika grad.
– Det kan inte komma som någon nyhet att störningssituationer uppstår, utan vi måste leva med den risken. Vi är kanske lite för bekväma av oss och Finlands övergripande säkerhet går ju ut på att alla bidrar till samhällets funktioner. Varje individ har skyldighet att ha egen beredskap så att man inte direkt förväntar sig att någon kommer direkt. Alla ska hjälpa sig själva och varandra, säger Nyqvist.