[go: up one dir, main page]

Start

Brister i Finlands lagstiftning gör att Fitburg kan frias – precis som Eagle S

Fallen Eagle S och Fitburg kan i värsta fall leda till ett problematiskt prejudikat om inte tingsrättens tolkning utmanas i framtida rättsprocesser.

Fartygen Fitburg och Eagle S  bredvid varandra i ett kollage.
Olycka eller sabotage? Båda fartygen ovan misstänks ha saboterat undervattenskablar i Finska viken. Bild: Markku Ulander / Lehtikuva, Markku Pitkänen / Yle

På nyårsaftonen bordade myndigheter fartyget Fitburg, som står anklagat för att med sitt ankare ha dragit sönder undervattenskablar.

Det var en nästan exakt repris av vad som skedde för ett år sedan på juldagen. Då bordades fartyget Eagle S och anklagelserna var desamma.

Tre personer ur besättningen, däribland kaptenen Davit Vadatchkoria, åtalades – men tingsrättens dom var friande. Kabelbrotten skedde på internationella vatten och tingsrätten ansåg Finland saknar jurisdiktion, alltså rättslig befogenhet, att döma i fallet.

I skrivande stund har en person ur besättningen från Fitburg anhållits. Tre av besättningsmedlemmarna har belagts med reseförbud. Frågan är nu om historien kommer få ett likadant slut som fallet Eagle S.

– Nog är risken ganska stor att det går på samma sätt om man bara lägger vikt på att ingen fälldes. Samtidigt måste man fundera på varför de inte fälldes, säger Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi.

Det är en man som bär en ljusblå skjorta under en mörk tröja. Han har ljusbrunt hår och befinner sig framför en neutral bakgrund.
Professor Henrik Ringbom konstaterar att rättsprocessen mot Eagle S inte bara var unik i finsk rättshistoria utan av egen art även internationellt. Bild: Privat

En annan tolkning kan ge ett annat utfall

Enligt Ringbom finns det utrymme för en annan tolkning av lagstiftningen, vilket skulle kunna möjliggöra fällande domar i framtiden.

I fallet Eagle S hänvisade tingsrätten till havsrättskonventionen och konstaterade att jurisdiktion saknas. Vad som egentligen hade hänt och vilken roll besättningen hade var inte de centrala faktorerna som ledde till en friande dom.

Ringbom menar att det är en problematisk tolkning.

– Jag tror att just den aspekten av Eagle S-domen är orsaken till att den överklagades.

Att de faktiska omständigheterna förbisågs till förmån för jurisdiktionsaspekten tror inte Ringbom att håller för en närmare granskning.

– Man tolkar havsrättskonventionen på ett extremt flaggstatsvänligt sätt. Jag tror att de som skrev konventionen aldrig tänkte sig att den skulle tolkas på det sättet, det vill säga att avsiktligt sabotage bara kan behandlas i fartygets flaggstat.

Huruvida besättningen på Fitburg kan dömas beror också på om åklagaren kan bevisa att det var frågan om en medveten handling.

Davit Vadatchkoria tittar förbi kameran med belåten blick. I bakgrunden syns flygplatsens check in-område.
Eagle S kapten Davit Vadatchkoria på väg hem till Georgien efter att tingsrätten hade friat honom. Han har under hela rättsprocessen bedyrat att det hela handlade om en olyckshändelse. Bild: Dan Granqvist / Yle

Viktigt prejudikat som slutdestination

Även om tingsrättens dom i fallet Eagle S var friande betyder det inte att rättshärvan nått sitt slut. Biträdande riksåklagaren överklagade domen och fallet ser ut att gå vidare till Helsingfors hovrätt.

Därmed har tingsrättens dom ännu inte vunnit laga kraft.

I går meddelade Centralkriminalpolisen att Fitburg beslagtas, detta för att trygga förundersökningsåtgärderna.

Slutresultatet av rättsprocesserna kan komma att utmynna i viktiga prejudikat.

– Det skulle vara väldigt olyckligt om en framtida friande dom grundar sig på samma argumentation som tingsrätten förde i fallet Eagle S. Då spelar det ingen roll vad som händer. Vi skulle inte kunna ställa någon inför rätta, och om inte flaggstaten eller staten där besättningsmedlemmarna är medborgare gör det skulle det i praktiken innebära immunitet från rättsprocesser, säger Henrik Ringbom.

Trots det behöver inte en friande dom i någotdera av fallen innebära en katastrof.

– Om domstolen inte har tillräckligt med bevis för att ge en fällande dom är det en annan sak. Det öppnar upp för en framtida rättegång med starkare bevismaterial där det blir en fällande dom.

Samtidigt tyder finska myndigheters agerande på att man i alla fall ännu inte rättat sig efter tingsrättens linje.

Ett fraktfartyg leds in och undersöks, på däck finns en helikopter.
Fartyget Fitburg tvingas in till finska vatten efter ytterligare ett kabelbrott i Finska viken. Bild: Poliisi

”Kanske skäl att luckra upp vår lagstiftning”

Enligt professor Henrik Ringbom är havsrättskonventionen inte problematisk. Dessutom är det i princip omöjligt att ändra på den i det rådande geopolitiska läget.

– Konventionen skrevs då sjöfarten såg mycket annorlunda ut. Samtidigt är den dynamisk och gjord för att kunna leva med i en föränderlig värld, till exempel har tolkningsutrymmet använts för att anpassa havsrätten till klimatförändringen, säger Ringbom.

Däremot kan man kanske problematisera om det är ändamålsenligt att finsk lagstiftning kräver bevis på uppsåt, vilket gör att det kan vara mycket svårt att få en fällande dom i den här typen av ärenden.

– Det kanske finns skäl att luckra upp den finska lagstiftningen. Inte förutsätter ett rattfylleribrott att man bevisar att rattfylleristen hade för avsikt att köra berusad. Det räcker med att det har gjorts.

Europaparlamentarikern Mika Aaltola (Saml) har föreslagit att man kunde införa ett brott som gäller grovt äventyrandet av kritisk infrastruktur, där även oaktsamhet skulle räcka för en fällande dom.

Det är ett förslag som i Ringboms öron låter intressant.

– Om dom efter dom är orimlig måste man titta på vad man kan göra inom finsk lagstiftning för att underlätta processerna, säger Ringbom.