– Vi har sett Trumps politik svänga förut, och det verkar inte finnas någon stor plan för detta, bedömer Jussi Pakkasvirta, professor i regionala och kulturella studier vid Helsingfors universitet.
Han kommenterar de konsekvenser som USA:s attack mot Venezuela kan få.
Han påpekar att USA redan har invaderat sju länder illegalt under president Trumps mandatperiod, och att det finns några personer i ledande ställning som fattar viktiga beslut:
– Vi har utrikesminister Marco Rubio, som har kubansk flyktingbakgrund och stöder en stark, traditionell förtryckspolitik i Latinamerika. Han vill gärna att regeringar som lutar lite vänsterut försvinner.
– Vi har president Donald Trump, som tänker på pengar och olja. Venezuela har världens största oljereserver. För honom är det definitivt den viktigaste frågan.
– Och sedan har vi Pete Hegseth som är en mycket aggressiv krigsminister.
Jussi Pakkasvirta ser den internationella politiska situationen som ett frikort till exempel till Rysslands president Vladimir Putin.
– Putin finns där bakom kulisserna och kan se att det här är okej. Han kan säga att han ogillar den här attacken, men samtidigt kan han se det som att han har fria händer i riktning mot Ukraina. Ryssland kan fortsätta med sitt agerande eftersom USA gör på samma sätt.
Pakkasvirta konstaterar att USA genomfört en speciell militär operation, med andra ord ett krig, mot en oberoende stat.
Han oroar sig också för situationen i Taiwan eftersom Kina kan börja tycka att det går att agera på liknande sätt i fråga om Taiwan.
En imperialistisk era börjar synas
Också i Latinamerika kan det börja röra på sig. Både Rubio och Trump har antytt att Kuba kan bli nästa i tur.
– Det är skrämmande att vi nu går från en människorättsbaserad politik tillbaka till 1800-talet, till en imperialistisk era där stormakterna tror att det kan göra vad de vill och inte behöver bry sig om konsekvenserna, säger Pakkasvirta.
– Marco Rubio har säkert funderat på detta under en lång tid och tycker säkert att det var bra att Nicaragua och Honduras bytte ut sina vänsterregeringar i valet. Men i fråga om Kuba och Nicaragua har han kanske en idé på bordet om att dessa länder gradvis borde börja implementera en liknande politik.
Enligt Pakkasvirta kan det leda till skrämmande situationer. Han påminner om Kubakrisen i början av 1960-talet och kärnvapenkrisen.
– Den här trenden där Trump och Rubio och de andra driver amerikansk utrikespolitik på ett ganska oförutsägbart sätt kan nog småningom leda till Kuba också. Det kan bli aktuellt med betydligt starkare sanktioner och till och med en invasion, vilket kunde vara logiskt efter denna Venezuela-incident.
En gammal tanke: USA kontrollerar Karibien, Centralamerika och Sydamerika
Jussi Pakkasvirta konstaterar att om man tittar på den långvariga amerikanska utrikespolitiska linjen i förhållande till Latinamerika så har det handlat om amerikansk hegemoni ända sedan USA blev en supermakt efter spansk-amerikanska kriget 1898.
Han pekar på trenden:
– Tidigare motiverades det ganska direkt med påståenden om vad som tillhör USA och att USA ser till att saker och ting där hanteras i enlighet med amerikanska företags intressen.
– Senare kom en militärpolitisk doktrin, en säkerhetspolitisk doktrin och kampen mot kommunismen efter andra världskriget.
– Sedan kom kampen mot internationell narkotikahandel och efter det kampen mot internationell terrorism, och nu är vi tillbaka till denna retorik om terrorism och narkotikahandel.
”I dag finns det ingen analys”
Idén om att att USA kontrollerar Karibien, Centralamerika och Sydamerika har funnits länge.
– Allt det här finns i bakgrunden, men oerfarenheten och impulsiviteten hos det nuvarande amerikanska utrikespolitiska ledarskapet och det faktum att de inte använder statens säkerhetspolitiska apparat har lett till svagheter. USA agerar inte utgående från bästa möjliga information.
Pakkasvirta ser detta som mycket oroande och något som gör situationen oförutsägbar.
– Det finns inga grundliga säkerhetspolitiska analyser och scenarier som visar hur handlingar påverkar USA och den världspolitiska situationen.
Korrigering av Pakkasvirtas förnamn till Jussi 05.01. kl 14.45