[go: up one dir, main page]

Fem berättelser om nyårsraketer: ”Jag hann hoppa undan i sista sekunden”

Vilt exploderande fyrverkeri­pjäser och ogenomtänkta tändnings­försök. Vi efterlyste berättelser kring nyårsraketer. Här är fem av svaren.

Fyrverkerier på nyårsafton 31.12.2021 i Helsingfors.
Det är tillåtet att skjuta raketer på nyårsafton mellan 18 och 02. Bild: Kimmo Brandt / EPA

Fyrverkerier på nyårsafton betyder för många tradition och de inger feststämning vid årsskiftet, men de kan också väcka näst intill traumatiska minnen till liv.

Ni som hörde av er till Vega Lördag berättar om raketer som avfyrats i fel riktning och kläder som fattat eld, men också om insikter kring säkerhet man lärt sig med åren.

Vi ville veta vad ni har för erfarenheter och tankar kring nyårsraketer. Här är fem av svaren som kom in.

1. Raket med riktning mot bybutiken

”Här är en episod som skedde på 1960-talet i Dalsbruk.

Pappas kamrat skulle skjuta upp en liten, så kallad varmans raket. De hade inte tillgång till en tomflaska. En sådan är annars en utsökt ”avfyrningsramp”. Kompisen stack ner raketpinnen i snödrivan och tände på. Det visade sig att pinnen satt något för hårt fast i snödrivan.

Följden var att raketen åkte upp en dryg halvmeter, med riktning rakt mot fönstret till den lokala butiken. Pojkarna hann tänka: ”Jäklar också”. Då tog raketen en annan riktning och rundade husknuten där den exploderade. Pojkarna drog en lättnadens suck, ingen skada var skedd”.

Stig och Olof från Dragsfjärd

2. Brände upp jackan

”Jag råkade ut för en fyrverkerierolycka för 20 år sedan då jag brände upp min jacka. Efter det har jag inte skaffat nyårsfyrverkerier. Jag kommer att se på när andra skjuter i stället. Jag säger bara; var försiktig och använd skyddsglasögon när du skjuter fyrverkerier, då undviker du ögonskador!”

Marcus

3. ”Tände på och så var infernot igång”

”Jag minns med blandade känslor ett nyår på 1980-talet. Under loven jobbade jag på ett vårdhem, och till en nyårsafton hade vi fått några paket raketer som skulle skjutas under kvällens nyårsfirande. Jag var den mest orädda av vårdarna som jobbade den kvällen och därför beslöts det att jag skulle sköta raketskjutningen.

Jag hade aldrig skjutit raketer tidigare och hade egentligen ingen aning om hur det gick till, men tänkte att det inte kunde vara så svårt. Det fanns gott om snö och vädret låg kring nollstrecket, så jag radade upp raketerna i en snöhög och bankade fast dem ordentligt. Sedan tände jag på – och infernot var igång.

Raketerna for nämligen inte upp i luften, utan sköt vilt omkring längs marken. Alla såg på med skräckblandad förtjusning. Själv höll jag på att få en markgående raket rakt på mig och hann hoppa undan i sista sekunden.

Flera år senare, efter att jag gift mig och fått familj, skulle vi skjuta raketer igen. Min händige man hade svetsat ihop en ställning som raketerna kunde stå i, så att de lätt skulle skjutas upp.

Då föll poletten ner – både om raketer och fysikens lagar. Jag förstod plötsligt varför raketerna den där nyårskvällen på vårdhemmet betett sig som de gjort: jag hade ju i princip förankrat dem i marken med den blöta snön ...”

Rakethaveristen

4. ”Eländet borde totalförbjudas”

”Om smällandet enbart pågick en kväll och endast på tillåtna platser vore det ok, men det börjar så fort försäljningen startar och sedan pågår det tills alla använt sina smällare. Främst är det barn och ungdomar som härjar och skjuter raketer på varandra, på bilar, hus och vid bensinmacken. Eländet borde totalförbjudas eftersom inga regler och förbud respekteras”.

En småstad

5. Vackert men onödigt

”Visst kan fyrverkeri vara vackert att se och jag förstår att det kan vara festligt. Men ändå tycker jag att det är helt onödigt att sätta pengar på fyrverkerier. Det finns så många ändamål man med pengen kunde stödja istället, till exempel något som gagnar utsatta människor”.

Anonym

Har du egna berättelser eller synpunkter kring nyårsraketer eller fyrverkerier? Dela gärna med dig nedan.

Vega Lördag sänds varje lördag klockan 9.03–11.00 i Yle Vega.