BRYSSEL Det blev inget beslut om att använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina vid EU-toppmötet i Bryssel.
I stället lånar EU upp 90 miljarder euro mot EU-budgeten för att täcka Ukrainas akuta finansieringsbehov under de två närmaste åren.
Pengarna ska lånas vidare till Ukraina, som endast ska förpliktas att betala tillbaka lånet om Ryssland ersätter anfallskrigets skador.
Beslutet fattades efter förhandlingar som drog ut till klockan tre på på fredagsmorgonen.
Tjeckien, Ungern och Slovakien beviljades ett undantag som innebär att lånet inte påverkar deras ekonomiska åtaganden. I praktiken innebär det att de tre länderna inte deltar i ränteutgifterna för det gemensamma lånet.
På bordet fanns också ett förslag om att använda sammanlagt över 200 miljarder i frysta ryska tillgångar för Ukrainastödet. Förslaget stupade ändå på politiska och juridiska tvivel i flera medlemsländer, bland annat Belgien där en merpart av de frysta ryska tillgångarna finns.
Orpo hade hoppats på tuffare beslut
Statsminister Petteri Orpo (Saml) uttryckte efter toppmötet besvikelse över att man inte lyckades enas om de ryska tillgångarna.
Finland hade föredragit att använda de ryska tillgångarna framför gemensam upplåning.
Frågan om de frysta ryska tillgångarna visade sig enligt Orpo vara både politiskt och tekniskt så komplicerad att den inte kunde avgöras vid toppmötet.
Det viktigaste var enligt Orpo ändå att EU-ledarna lyckades enas om ett beslut som tryggar Ukrainas finansiella behov under 2026 och 2027.
Samtidigt gjordes en tydlig politisk markering om att beredningen av ett lån som baseras på Rysslands frysta tillgångar fortsätter. Orpo sticker inte under stol med att han gärna sett ett tuffare beslut vid toppmötet.
– Finland och många andra länder hade verkligen velat ha en lösning helt baserad på ryska tillgångar. Men med tanke på att stötta Ukraina är det här ändå ett starkt eller kraftfullt beslut, sa Orpo vid en presskonferens efter mötet.
Belgiens premiärminister: Ukraina har vunnit
Belgien sågs på förhand som det största hindret för användningen av de ryska tillgångarna.
Premiärministern Bart De Wever krävde vid toppmötet obegränsade garantier från övriga medlemsländer för att skydda sig mot ryska repressalier mot finansinstitutet Euroclear eller den belgiska staten.
Största delen av de frysta ryska tillgångarna finns på konton hos Euroclear som är beläget i Belgien. Förra veckan meddelade Rysslands centralbank att man stämmer finansinstitutet.
Efter toppmötet fick De Wever frågan om han såg beslutet som en seger för Belgien.
– Jag tycker att Ukraina har vunnit. Europa har vunnit, och framför allt har den ekonomiska stabiliteten vunnit, svarade De Wever.
Han betonade att hans insats främst handlade om att hitta en lösning för Ukraina, något han kallade avgörande.
De Wever öppnade för framtida diskussioner om ett upplägg baserat på de frysta tillgångarna, men underströk att nya samtal redan i januari inte är realistiska.
Putins specialsändebud reagerar med skadeglädje
”Dödsstöt för Ursula, Merz, Starmer och krigshetsarna: de brände politiskt kapital genom att försöka driva igenom illegala åtgärder mot Ryssland – men MISSLYCKADES.”
Så skriver den ryska investeringsbankiren och president Vladimir Putins specialsändebud Kirill Dmitriev i ett inlägg på X.
Dmitriev, som haft en nyckelroll i förhandlingarna om Ukraina, skrev flera inlägg på X så fort det stod klart att EU-toppmötet inte kunde fatta beslut om att använda frysta ryska tillgångar för att stöda Ukraina.
”De sa att det inte finns något alternativ, men tydligen finns det”, skrev Dmitriev också, med hänvisning till dem som förespråkat användningen av frysta ryska medel.
”Hela världen såg er nu misslyckas med att pressa andra att bryta mot lagen.”
Dmitriev är chef för fonden RDIF som förvaltar de ryska inkomsterna från oljeexporten.
Zelenskyj vädjade till EU-ledarna
EU-ledarna stod under press att besluta om ett omfattande stödpaket till Ukraina för att undvika en akut kassakris de kommande månaderna.
De höga militära utgifterna tar upp en stor del av statens budget, vilket gör att Ukraina är starkt beroende av västligt stöd.
Ett beslut på EU-nivå är också en förutsättning för fortsatt stöd till Ukraina från internationella valutafonden IMF. IMF uppskattar att Ukraina behöver 135 miljarder euro under 2026 och 2027 för att undvika en kassakris.
Kommissionen gick redan tidigare ut med att EU förbinder sig vid att ordna två tredjedelar av finansieringen. Diskussionen har sedan dess kretsat kring varifrån pengarna ska tas.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjade på torsdagen för att använda ryska tillgångar och varnade för att ett uteblivet beslut kunde få betydande konsekvenser för Ukrainas förutsättningar att försvara sig.
På fredagsmorgonen tackade Zelenskyj EU-ledarna för beslutet om lånet på 90 miljarder euro.
”Det här är ett betydande stöd som verkligen stärker vår resiliens. Det är viktigt att ryska tillgångar förblir immobiliserade och att Ukraina har fått en finansiell säkerhetsgaranti för de kommande åren”, skrev Zelenskyj på X.