Tre markägare i Evitskog i Kyrkslätt har planer på att iståndsätta ett stort åkerområde. Eftersom åkrarna lätt översvämmas, är planen att låta täcka över åkrarna med stora mängder jord som blir över från byggen.
Markägaren har avtalat om det med GRK Suomi som bland annat bygger vägar, broar och stadsnät.
– Vi vill förbättra den åkermark vi har. Åkrarna ligger under träskets nivå, och det står is och vatten där vintertid. Vi vill höja nivån på åkern så att det kan odlas höstgrödor här, säger Erik Perklén, som är bror till en av de större markägarna och driver frågan för alla tre.
Avsikten med projektet är att höja åkerområdet med i genomsnitt två meter och maximalt fyra meter med hjälp av överskottsjord. På det sättet önskar markägarna att effektivisera dräneringen av åkern.
Enligt planerna skulle den östra delen av åkern, som gränsar till sjön Storträsk, göras om till våtmark.
Skräckscenario: 25 lastbilslaster varje vardag
Planerna har ändå stött på patrull i sex års tid då både invånare i området och lokala miljöföreningar krävt ytterligare utredningar.
De oroar sig framförallt för hur miljön påverkas om man lassar cirka 630 000 kubikmeter överskottsjord från olika byggen i huvudstadsregionen till området.
– Många är rädda för att Storträsket kommer att förorenas. Det är ingen som kan garantera att jorden som körs hit inte är förorenad, säger Reijo Mäihäniemi, ordförande för väglaget för Törnäsvägen. Det är vägen som går tvärs igenom området.
Han berättar att alla de trettiotal delägare som deltagit i väglagets möten under de senaste åren har ställt sig kritiska till planerna.
Åkerområdet, cirka 30 hektar, motsvarar 72 vanliga fotbollsplaner. Enligt vissa beräkningar skulle det krävas 25 lastbilslaster med jord varje vardag i tio års tid för att få all jord transporterad enligt markägarens planer. Det skulle föra med sig en hel del damm och buller, tror invånarna.
Bybor befarar översvämning
Förutom att kritikerna oroar sig för hur jätteprojektet skulle påverka fåglar, fiskar och sjön, finns det också en oro bland byborna för hur Törnäsvägen skulle klara både den tunga trafiken och allt vatten.
Om åkrarna på båda sidorna om vägen höjs där landskapet bildar en sänka, finns det en risk för att vägen översvämmas, tror Christian Lemström, som bor vid Törnäsvägen med sin familj.
– Jag är rädd för att vår väg kommer att bli översvämmad av vatten. Det skulle betyda att vi är instängda i andra ändan av Törnäsvägen och inte har möjlighet att komma därifrån. Det är ganska oroväckande, säger Lemström.
Han är också besviken på att de projektansvariga inte talat om planerna med invånarna.
– Vi bybor har inte tillfrågats om vad vi tänker. De bara berättar vad de planerar och hur de går vidare. Det får mig att känna mig väldigt sorgsen, säger Lemström.
Markägaren tillbakavisar kritiken
Projektansvariga Erik Perklén undrar varför invånarna inte har tagit kontakt med honom.
– Ingen har tagit det där telefonsamtalet och frågat mig vad det egentligen är vi ska göra.
Han berättar att markägaren har tänkt styra in den tunga trafiken från den statliga vägen, Evitskogsvägen, direkt in via markägarens egen tomt till åkrarna. På det viset skulle Törnäsvägen inte belastas av lastbilstrafiken.
– Det är ju klart att om det sker problem här som vi har åsamkat så är det på vårt bord att iståndsätta allt sådant, säger Perklén.
Perklén tillbakavisar också kritiken om att överloppsjorden skulle förorena miljön.
– Vi vill ha ren åkerjord från huvudstadsregionen. Som lantbrukare tycker jag det är hemskt att man i dagens läge kör produktiv åkerjord till en avstjälpningsplats. Jordbruksmark är en dyr resurs som vi borde värna bättre om, säger han.
Om det är överloppsjord från byggen och man inte vet om den är ren eller inte, så skulle den kräva miljötillstånd. Är ni beredda att ansöka om det?
– Vi får se vad framtiden visar. Det klokaste sättet skulle vara att ta markprover på marken som det ska byggas höghus på. Om den är ren skulle jag gärna välkomna den här på åkrarna, säger Perklén.
Sällsynta åkergrodan är hotad
Processen har varit lång. Markägarna satte igång med planerna för cirka tio år sedan.
År 2019 lade byggnads- och miljönämnden i Kyrkslätt planerna på is och krävde bättre utredningar av miljö- och vattenlagar från andra myndigheter.
Därefter var ärendet uppe både hos Vasa förvaltningsrätt och en till runda hos Kyrkslätts kommun och Nylands NTM-central för miljökonsekvensbedömning.
I mars 2025 kom den fram till att den skyddade åkergrodan är hotad ifall projektet blir verklighet.
Därför skulle markägarna enligt naturskyddslagen vara tvungna att ansöka om undantagstillstånd från myndigheterna för att få förstöra åkergrodans vilo- och förökningsplatser i området.
Myndigheterna ska också ta ställning till om det behövs miljötillstånd enligt miljöskyddslagen för verksamhet som kan förorena vattendrag. Antingen kommunen eller det nygrundade Tillstånds- och tillsynsverket kan ge tillståndet.
Iståndsättning av åker eller dumpning av jord?
Enligt kritikerna är det fel av de projektansvariga att kalla dumpningen av överskottsjord för iståndsättning, eftersom det inte enligt planerna handlar om ren jord.
Väglagets ordförande Reijo Mäihäniemi säger sig ha starka misstankar om att den främsta orsaken snarare är att göra pengar, inte att göra åkern bättre.
– Företaget vill dumpa jorden här, och har ekonomiska intressen i att betala markägaren för det. På en 30 hektars våtmark vill ingen bruka jord, ingen har gjort det där under hela det här årtusendet.
Perklén tillbakavisar kritiken.
– Det här är ingen jordavfallsstation. Vi vill bara ha bördig jord som ingen annan behöver, säger Perklén.
Nu väntar kritikerna på beslut från myndigheterna.
Perklén är fortfarande hoppfull med att få projektet i mål i framtiden. Han svarar som bäst på myndighetsfrågor kring miljön. Senast handlade det om vad markägarna tänker göra ifall det hittas sura sulfatjordar i samband med arbetet.
Väglaget och miljöföreningen å sin sida hoppas att markägarna lägger ned projektet och satsar på att utveckla området som en våtmark i stället, med hjälp av EU-stöd.