[go: up one dir, main page]

Förslag om färre huvudämnen skapar oro vid Åbo Akademi: ”Jag är inte överraskad, men det är skrämmande”

Personal och studerande vid Åbo Akademi är oroade över planer på färre huvudämnen, mindre kursutbud och stora förändringar i utbildningarna.

Stora förändringar föreslås inom utbildningarna vid Åbo Akademi. Planerna innebär färre huvudämnen, mindre kursutbud och mer samarbete mellan ämnen.

Främst gäller det här inom humaniora, men också på andra institutioner. Bakgrunden till förslagen är att antalet studerande är lågt i förhållande till utbudet, samtidigt som många tar lång tid på sig att bli klara med sina studier.

Till exempel genusvetenskapen föreslås få ett mindre kursutbud och i stället bli en del av studierna i andra ämnen.

– Jag är tyvärr inte alls överraskad. Men det är skrämmande. Samhällsvetenskaper och genusvetenskap är viktiga och folk ska kunna utbilda sig i dem, säger Nanika Huotari, som studerar genusvetenskap på magisternivå.

Huotari är också vice ordförande i ämnesföreningen för studerande i genusvetenskap, Judith. Hon ser ändå ljusglimtar i de möjliga förändringarna.

– Jag har hört av andra att mängden kurser kan vara förvirrande och alla vet inte vilka kurser de ska välja. Det är individuellt hur man upplever det.

Johannes Brusila, som är professor i musikvetenskap, är orolig över hur Åbo Akademi ska axla sitt ansvar som den högsta svenskspråkiga utbildningsenheten i Finland och vad effektivisering och ökad genomströmning egentligen innebär.

– Det har tidigare diskuterats att öka mängden finskspråkiga studerande utan att ställa krav på deras kunskaper i svenska. Det kommer att kräva väldigt mycket mera resurser i utbildning och handledning.

– Den stora frågan återstår. Kärnan i hela problematiken är den ekonomiska biten och det löser man inte med omstrukturering av undervisningen.

”Finns mycket att se över och rensa”

Förslagen har tagits fram av prefekterna och arbetsgrupper vid Åbo Akademis institutioner, i samarbete med personal och studenter. På tisdagen informerade tf rektor Gunilla Widén personalen om förslagen.

Syftet med förändringarna är att höja kvaliteten, öka arbetslivsrelevansen och förenkla studiestigarna, enligt Widén.

– Vi har inte gått igenom utbildningarna på många år, så det finns mycket att se över och rensa, säger Widen.

Åbo Akademi är det enda helt svenskspråkiga universitetet i Finland. Det innebär att universitetet har ett särskilt ansvar att erbjuda ett brett ämnesutbud, samtidigt som resurserna är begränsade.

Åbo Akademis tillförordnade rektor Gunilla Widén i sitt rum i ÅA:s huvudbyggnad.
Tf rektor Gunilla Widén säger att processen fortsätter efter årsskiftet med beredning och planering i flera organ. Bild: Stefan Granholm / Yle

Förslag om sänkt språkkrav har kritiserats

Förslaget om att sänka språkkraven på icke-svenskspråkiga studerande har väckt kritik. Gunilla Widén säger att det är en fråga man noggrant måste tänka igenom.

– Vårt akademiska ansvar är att säkerställa att vi har svenskkunniga experter för samhällets behov. Det kan man göra på många sätt. Det kan också vara genom att vi har finskspråkiga studerande som under sin studietid lär sig svenska. Men då måste vi förstås ta i beaktande att vi har det stödet om vi sänker språkkraven.

Widén poängterar att målet med förändringarna är att behålla bredden men effektivisera verksamheten, bland annat genom att samla studerande i större grupper och använda resurser smartare.

Kan det bli tal om nedskärningar inom personalen?

– Det får vi se när vi har kommit så långt i planeringsarbetet men förstås behöver vi ha alla olika möjliga scenarier med oss, säger Widén.

Widén betonar att förslagen inte är slutgiltiga och inte fastställer hur förändringarna kommer att se ut. Inga beslut har ännu fattats.

Målet är att de nya utbildningsstrukturerna träder i kraft höstterminen 2027.