[go: up one dir, main page]

Närpes och Kristinestad spänner musklerna medan Kaskös ekonomi krisar

I de tre syd­österbottniska kommunerna Kaskö, Kristinestad och Närpes är skillnaderna dramatiska då det gäller den kommunala ekonomin.

Ett bildkollage med tre bilder. Till vänster en bild av ett vindkraftverk, i mitten en flygbild av ett industriområde och till höger en bild inifrån ett växthus.
I dag finns kommunerna Kristinestad, Kaskö och Närpes. Frågan är hur det ser ut om några år. Bild: Juho Teir / Yle, Metsäboard, Klosse Wistbacka / Yle

Medan Närpes och Kristinestad har friska ekonomier med stora överskott, står Kaskö inför en existentiell ekonomisk kris.

Kristinestad och Närpes har kunnat dra nytta av vindkraftboomen och håvat in flera miljoner euro i fastighetsskatt. I Kaskö, med en landyta på 10 kvadratkilometer, finns inte riktigt den möjligheten.

Närpes har dessutom sina växthus och metallindustrin, Kristinestad sin potatis och möjliga etableringar inom den gröna omställningen.

Kaskö levde i sin tur under flera decennier på skogsindustrin, med Metsä Botnias cellulosafabrik som den stora sysselsättaren. Men någon ersättande industri har inte hittats efter att Metsä Botnia stängde 2009.

Källa: Kommunernas bokslut

Stadsdirektören Markku Lumio har sagt att Kaskö inte kommer att klara sig länge på egen hand, även om man säljer all sin egendom.

Kaskö har nu få åtgärder kvar att ta till. Man har fört samarbetsförhandlingar, man har sålt egendom och gjort stora sparåtgärder.

Det ledde till att staden år 2022 faktiskt visade ett plusresultat. Men sedan trädde vårdreformen i kraft och staden har årligen fått betala kring en miljon euro i negativa statsandelar till staten.

Och det lär man få göra framöver också, eftersom statsandelsreformen inte blev av.

Som jämförelse fick Kristinestad 8,3 miljoner euro i statsandelar i fjol och Närpes hela 18,5 miljoner euro.

Kommunfusion enda möjligheten?

Den mest realistiska långsiktiga lösningen för Kaskö är sannolikt en kommunsammanslagning med någon av grannkommunerna.

Det här har också tagits upp i två fullmäktigemotioner. Enligt motionerna är Kaskös framtida ekonomi och förmåga att bära sina lagstadgade uppgifter allvarligt hotad.

”Det står klart att Kaskö inte på lång sikt kan klara sig som en självständig kommun. Vi ser därför en kommunsammanslagning som det mest ansvarsfulla och realistiska alternativet”, stod det i SFP:s motion i höstas.

I februari satte ändå fullmäktige stopp för fusionsplanerna med Kristinestad och Närpes innan de ens hann börja.

Motståndet mot en kommunfusion är fortfarande starkt i Kaskö och såren från diskussionerna med Närpes 2019 har ännu inte läkt.

Då röstade Kaskö emot en sammanslagning med Närpes efter en hetsig debatt och vissa politiker blev till och med mordhotade.

”Hellre misär än Närpes”, sa en fullmäktigeledamot inför omröstningen 2019.

Men nu är frågan igen aktuell och Markku Lumio har kommit med ett nytt förslag om att utreda intresset för förhandlingar inte bara i Närpes och Kristinestad utan också i Östermark och Bötom i Södra Österbotten.

Frågan är ändå om det finns ett intresse bland grannkommunerna att slås samman med Kaskö. I Kristinestad har SFP-politikern Henrik Antfolk visat att han är redo att diskutera en möjlig fusion, men för övrigt verkar intresset vara svalt.

En karta av städerna Kristinestad, Kaskö, Närpes, Bötom och Östermark.
Så här skulle en storkommun med alla fem kommuner se ut. Bild: Juho Teir / Yle, Mapcreator, Openstreetmap

När en fusion mellan Närpes och Kaskö diskuterades 2019, sade en klar majoritet av fullmäktige i Närpes ja till en fusion med Kaskö. Men det var för sju år sedan då Kaskö ännu hade ett ackumulerat överskott på flera miljoner euro. Nu är det överskottet ett minne blott.

Kristinestad och Närpes har däremot under flera goda år nu kunnat samla ihop ett rejält överskott och fjolårsresultaten innebar att båda kommunerna kunde göra miljonreserveringar för kommande storinvesteringar.

Är de villiga att ge hamnplats åt ett sjunkande skepp?

Östermark och Bötom då? De är också idag välmående kommuner och dessutom på andra sidan landskapsgränsen.

Östermark lyckades själva avvärja en ekonomisk kris för knappa tio år sedan och en möjlig sammanslagning med grannkommunen Kauhajoki.

Närpes i huvudroll

Närpes är den enda kommunen med landgräns till Kaskö. Om en tvångssammanslagning blir aktuell är det Närpes som gäller för Kaskö.

Men sannolikheten att någon av den här kvartetten ensamma, av egen vilja, skulle gå samman med Kaskö börjar vara ganska liten.

Dessutom krävs det antagligen att Närpes visar intresse för en fusion för att de andra kommunerna ens skulle tänka sig att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Men tillsammans skulle de kunna skapa en välmående kommun.

Frågan är inte längre om Kaskö kan klara sig självt, utan vem som är villig att ta emot en kommun i kris. Svaret från grannkommunerna kommer att avgöra Kaskös framtid.