Ryska medier beskriver landets president Vladimir Putin som den främsta gästen under den här veckans toppmöte i Kina.
Ryska bedömare anser att besöket var en stor framgång för Ryssland och ett bakslag för ”det kollektiva väst”. Medierna jublar över att Rysslands ”multipolära världsordning” är fullbordad och att USA:s dominans är avslutad.
I Moskva menar man också att Rysslands position har stärkts tack vare att minst 20 nya samarbetsavtal skrevs under med Kina inom kärnenergi, jordbruk, utbildning och innovation.
Den främsta skalpen anses vara en diffus överenskommelse om ett nytt gasrör till Kina. Ett projekt som har förberetts i många långa år och som är avgörande för Rysslands ekonomi.
Gasröret avgör mycket
Kina och det ryska statsbolaget Gazprom skrev under ett ”juridiskt memorandum” om gasledningen ”Sibiriens styrka 2”. Ett gasrör som ska dras från ryska Jamal via Mongoliet till nordvästra Kina.
Men forskaren Kristiina Silvan på Finlands utrikespolitiska institut betonar att det fortfarande finns många frågetecken kring avtalet.
– I princip har både Ryssland och Kina intresse av att bygga denna gasledning. Och många forskare är överens om att ledningen nog kommer att byggas.
– Men den stora stötestenen är villkoren för gasexporten och särskilt priset.
Kina har länge bromsat projektet och krävt att Ryssland säljer sin gas till samma pris som råder på den ryska marknaden.
Gazproms vd Aleksej Miller berättade för medier i Kina att projektets finansiering fortfarande måste diskuteras. Men han lovade att priset på gasleveranser till Kina kommer att vara lägre än för EU-länder.
Drar ut på tiden
Internationella medier har kallat den nya överenskommelsen för en ”diplomatisk seger” för Putin eftersom Kina nu gett grönt ljus.
Men Kristiina Silvan påpekar att det hittills har varit tyst om avtalet i de statliga kinesiska medierna.
– Det faktum att man inte har rapporterat om detta i Kina är ett tecken på att landet inte ser det som ett lika stort genombrott som Ryssland.
Dokumentet som undertecknats innehåller också enbart allmänna bestämmelser.
I bästa fall kan rörledningen invigas under 2030-talet.
– Kina överväger noggrant hur mycket energi landet kan importera från Ryssland utan att placera ett politiskt påtryckningsmedel i Moskvas händer, säger Silvan.
– Och Kina vill absolut inte bli beroende av rysk olja eller gas.
Ryssland behöver ett bra avtal med Kina för att kunna lösa de allt större ekonomiska problemen på hemmaplan.
Ryssland är redan den största leverantören av naturgas till Kina. Landet är också den tredje största leverantören av flytande naturgas, LNG, till Kina efter Australien och Qatar.
Nya sköna världar
Efter onsdagens militärparad i Peking, och före det toppmötet i Tianjin, menar de ryska medierna att ”världspolitiken för alltid har förändrats” och att den ”multipolära världsordningen” är fullbordad.
Orsaken till de högtidliga orden är Putins bekymmerslösa möten med Kinas ledare Xi Jinping och Indiens premiärminister Narendra Modi.
Silvan har en mer nykter syn på utvecklingen.
– Den USA-styrda världsordningen håller verkligen på att gå sönder, men det är fortfarande oklart hur den nya världsordningen kommer se ut
Forskaren konstaterar också att Putin lyckades utnyttja toppmötet för att än en gång bryta landets isolering. Samtidigt är det Kina som bestämmer takten i parets relation.
– Det vi har sett under mötet är en växande asymmetri till Kinas fördel. Det vill säga att Ryssland är alltmer beroende av handel med Kina, säger Silvan.
– Det finns en viss grad av ömsesidigt beroende mellan Kina och Ryssland, men Ryssland behöver Kina mer än Kina behöver Ryssland.
Samtidigt behöver Kina fortfarande Ryssland. Och det handlar inte enbart om olja och gas, utan även kärnkraft och kärnvapen.
Bankkort och visum
Ett annat bakslag för den ryska delegationen undre besöket i Kina handlar om bankkort.
Nättidningen Moscow Times uppmärksammade att parterna inte kom överens om att återuppta det kinesiska betalningssystemet Union Pay fullt ut i Ryssland. Inte heller det ryska bankkortet Mir accepterades fullt ut i Kina.
Ryssland lyckades ändå nå åtminstone en konkret överenskommelse.
Enligt det kinesiska utrikesministeriet ska ryska medborgare få börja resa till Kina utan visum. Systemet är tillfälligt och börjar gälla från den 15 september då ryssar kan vistas i landet i upp till 30 dagar.