Användningen av aga, alltså våld i uppfostringssyfte, är fortfarande ganska vanligt. Fler än två av fem har använt aga i uppfostran av sina barn, visar en färsk utredning från Centralförbundet för barnskydd.
Nästan en tredjedel av dem som deltog i undersökningen uppger också att de ruskat om eller tagit i sitt barn hårt.
Tidigare minskade användningen av fysiskt våld i uppfostringssyfte, men under 2020-talet har trenden stannat av. Lagen som förbjuder barnaga, som trädde i kraft 1984, verkar alltså ha fallit i glömska.
Centralförbundet för barnskydd har följt utvecklingen sedan 1980-talet. Den senaste rapporten har fått namnet Skrik inte, ruska inte! – Finländarnas uppfostringsattityder och användning av aga 2025.
Könsrelaterade skillnader i våldsbeteende
Männens attityder sticker ut: de är betydligt mer benägna att både acceptera och använda aga än kvinnor.
Ungefär var femte man anser att fysisk bestraffning är en godtagbar uppfostringsmetod, jämfört med endast fyra av hundra kvinnor. Dessutom har nästan hälften av männen använt aga, mot lite mer än en tredjedel av kvinnorna.
Barnaga har alltså varit förbjuden i Finland sedan 1984, men förbundet konstaterar att det fortfarande är vanligt förekommande.
En oroande trend är att kunskapen om lagstiftningen minskar, särskilt bland de yngsta.
I dag känner 91 procent av befolkningen till att det är olagligt att slå barn – en minskning från 97 procent år 2012. Även om förändringen är liten är den bekymmersam.
– Kunskap och attityder påverkar handlingar: 61 procent av respondenterna har blivit agade som barn. De som har blivit agade har en tendens att själva bete sig våldsamt mot sina barn. Bland dem som nu har minderåriga barn har 44 procent av dem som själva blivit agade betett sig på liknande sätt mot sina barn, säger Julia Kuokkanen, specialsakkunnig vid Centralförbundet för barnskydd.
Ökad medvetenhet om psykiskt våld – men många skriker fortfarande åt sina barn
Attityderna till aga blev alltmer negativ under 2000-talet, men de senaste åren har förändringen stannat upp. Fortfarande svarar lite mer än en tiondel att de tycker fysisk bestraffning är en acceptabel uppfostringsmetod, och drygt två femtedelar har någon gång använt sig av det.
Också kunskapen om hur skadligt psykiskt våld är för barn har ökat i Finland. Trots det här uppger ändå ungefär en tredjedel av de tillfrågade att de anser att det är acceptabelt att skrika åt barn.
Synen på att ställa barn i ”skamvrån” har däremot förändrats. I dag tycker endast drygt en tredjedel att det är okej, jämfört med lite mindre än hälften för tre år sedan.
Samtidigt visar andra undersökningar att psykiskt våld mot barn och unga i familjer har ökat.
Aga går i arv – men kedjan kan brytas
Många barnfamiljer kämpar med att få ihop jobb och vardagsliv, och bristen på stödnätverk gör situationen svår, i synnerhet tillsammans med utmattning.
Ojämlikhet i välmående, familjeresurser och den egna uppväxten påverkar hur man är som förälder – och hur man ser på aga eller uppfostringsvåld.
– De som upplevt våld som barn använder sedan samma metoder som de har upplevt som barn, säger Julia Kuokkanen på Centralförbundet för barnskydd.
Av dem som deltog i undersökningen uppgav drygt tre femtedelar att de själva blivit utsatta för barnaga. Bland dem som har sådana erfarenheter är acceptansen för aga högre, och de använder också aga oftare.
Över tre femtedelar av de föräldrar som godkänner fysisk bestraffning har själva använt fysisk bestraffning.
Våld förs lätt vidare från generation till generation. Det är en kedja som måste brytas.
Information och stöd krävs – inte bara lagstiftning
– Varje barn har rätt till en uppväxt fri från våld, säger Julia Kuokkanen.
Att bara förbjuda aga räcker inte. Det behövs mer information om vilka skador våld orsakar barn och konkreta verktyg för att förebygga våldet.
Genom att ge föräldrar stöd och öka kunskapen om alternativa metoder kan man få ner antalet barn som upplever våld i hemmet.
– Föräldrar behöver stöd för att kunna ge sina barn en trygg barndom. Ibland använder föräldrar aga trots att de vet att det är förbjudet, och trots att de egentligen inte tycker att det är rätt, säger Kuokkanen.
Ofta handlar det om bristande självkontroll, men bakomliggande faktorer kan också vara okunskap, stress eller utmattning. Att använda våld mot sitt barn är skamfyllt för många och det kan vara svårt att söka hjälp – därför måste information och stöd vara lättillgängligt.
Julia Kuokkanen är oroad över regeringens nedskärningar inom tredje sektorn som arbetar med barnskyddsverksamhet och familjer.
– Jag är oroad över hur länge de här tjänsterna kommer att finnas i framtiden.