Regeringens nedskärningar i social trygghet slår hårdare mot barnfamiljer än vad tidigare beräkningar har visat.
Enligt en färsk beräkning från Institutet för hälsa och välfärd (THL) kommer det på grund av nedskärningarna finnas 110 000 fler låginkomsttagare i Finland. Av dem är 27 000 minderåriga.
Det är väldigt dåliga nyheter, inte bara för de tusentals familjer som drabbas utan för hela landets ekonomi, säger Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik och forskare vid Helsingfors universitet.
– Det slår bakut mot de målsättningar som regeringen själv har, det vill säga att få Finlands ekonomi på fötter.
Forskningen tyder på att regeringens linje är destruktiv
Professor Mirjam Kalland förundrar sig över att regeringen har valt en ekonomisk linje som kommer att öka på barnfattigdomen i Finland. Enligt henne tyder all forskning på att den bästa vägen för att få ekonomin på fötter är att stödja dem som har det sämre ställt i samhället.
Regeringen Orpo har i stället gått in för att skära ned på sociala förmåner bland låginkomsttagare och samtidigt ge skattelättnader för höginkomsttagare.
– Det är det sämsta möjliga sättet att öka på produktiviteten i samhället. Finländsk forskning visar att just det att man lever i en familj med låga inkomster eller med behov av utkomststöd är en stor risk med tanke på barns mentala hälsa, deras skolframgång och hur de lyckas ta sig in i arbetslivet senare.
Kalland har under en lång forskarkarriär följt faktorer som påverkar barns hälsa och utveckling.
– Både finländska och internationella kohortforskningar visar att det säkraste sättet att få produktiva medborgare med en plats i arbetslivet är att trygga barnens välbefinnande i barndomen. Att ha produktiva samhällsmedborgare är regeringens målsättning.
”Obegripligt att man inte vill ta till sig kunskapen”
Mirjam Kalland säger sig ha svårt att smälta regeringens linje med tanke på all forskning som den har till sitt förfogande.
– Det känns fullständigt obegripligt att beslutsfattarna inte vill ta till sig kunskapen och att man dessutom fattar beslut som underminerar möjligheterna att lyckas med de politiska målsättningarna.
Enligt Kalland borde politikerna i stället vända på steken och tänka hur de kan skydda barnen och de unga i svåra ekonomiska tider.
– Då växer de upp till nöjda och framgångsrika vuxna. Det går som en livslinje, från de tidiga åren till vuxen ålder.