Livskraftiga medier som har befolkningens stöd är ett centralt kännetecken för en fungerande demokratisk rättsstat. I Finland är situationen lyckligtvis god, åtminstone tillsvidare. Finländska medier placerar sig högt i oberoende internationella jämförelser som mäter förtroende.
Att finländarna generellt sett litar på sina medier har säkert delvis att göra med en samhällelig stabilitet överlag. Samma höga förtroendesiffror finns nämligen i de övriga nordiska länderna.
Men det är också resultatet av ett självreglerande pressetiskt system som har funnits i över 50 år. Redan år 1968 beslöt de finländska massmedierna gemensamt att övervaka sig själva för att bidra till förtroendet för journalistiken.
Så föddes Opinionsnämnden för massmedier (ONM) och Journalistreglerna, som i praktiken följs av alla ansvarsfulla medier i det här landet. Vem som helst kan göra en anmälan till ONM om man upplever att vi i vårt arbete brutit mot god journalistisk sed.
I den tid vi lever i är det oerhört viktigt att värna om yttrandefriheten och den oberoende journalistiken. Då folk har tillgång till mera information är någonsin – både sann och falsk – och världen är allt mer instabil, är förtroendet det viktigaste vi har.
Yles specialroll kräver mera
Förtroendet för medierna utmanas konstant på nya sätt. Gentemot Yle är förväntningarna ännu högre. Som ett skattefinansierat public service-bolag har vi en specialroll, vilket ställer speciellt höga krav på oss.
Vi har därför sedan länge formulerat våra egna etiska regler, som kompletterar Journalistreglerna. Det är regler som gäller alla inom bolaget som på något sätt skapar innehåll för våra plattformar, oavsett roll.
Förtroendet för medierna utmanas konstant på nya sätt
De reglerna har nu uppdaterats för att möta de krav som ställs i ett medielandskap och en omvärld som har förändrats dramatiskt under de senaste 10–15 åren.
Mycket är sig likt, våra etiska regler har stått sig bra i tiden, men vissa saker har uppdaterats.
Reglerna har alltså förtydligats för att spegla medielandskapet i dag, men grunden är densamma. De utgår ifrån Yles värderingar – oberoende, pålitlighet och respekt för människan.
Högtravande ideal kan kanske tyckas, men kokar man ner det till vardagliga redaktionella beslut får de en konkret innebörd.
Respekt för människan handlar om hur vi behandlar dem vi intervjuar, eller hur vi förhåller oss till barn och minderåriga i vårt innehåll.
Opartiskheten är en annan grundbult. Särskild vikt läggs därför vid att vi inte ger efter för extern påtryckning, mutor eller övertalning.
Högtravande ideal kan kanske tyckas, men kokar man ner det till vardagliga redaktionella beslut får de en konkret innebörd
Trovärdighet hänger starkt ihop med sanningsenlighet, folk måste kunna skilja på sant och falskt samt på åsikter och fakta. I ett samhällsklimat där den så kallade faktaresistensen breder ut sig och åsikter jämställs med verifierad information, understryker vi vikten av öppenhet.
Har vi fel så rättar vi
All mänsklig verksamhet har ändå sina brister, och vi är medvetna om att det ibland blir fel. Vi är därför måna om att rätta till sakfel då de förekommer, vare sig det är vi själva eller någon annan som märker dem. När det gäller just rättelser är våra etiska regler till och med lite strängare än Journalistreglerna.
En av de största omvälvningarna just nu handlar om den artificiella intelligensen som innebär både oanade möjligheter och hotbilder. Därför tar de förnyade reglerna nu också ställning till användningen av AI, något som inte alls var lika aktuellt då reglerna senast uppdaterades år 2013. Då inkluderades däremot sociala medier i dem som den senaste omvälvningen.
För AI:s del är grundprincipen alltid att en människa ansvarar för slutresultatet, även om vi utnyttjat AI i produktionen. Ansvaret är alltid vårt, oberoende av hur innehållet kommit till, tekniken är bara ett hjälpmedel.
Olika åsikter och värderingar
Yles lagstadgade uppdrag är också att främja samhällsdebatten. Därför konstateras det i våra etiska regler att vårt mål är att presentera åsikter, värderingar och samhällsfenomen så jämbördigt som möjligt.
Här är det skäl att understryka att ansvarsfull journalistik alltid kommer att innehålla sådant som man inte själv håller med om. Åsiktsskillnader kommer alltid att finnas, och så ska det vara i en sund demokrati. Informationen som vi publicerar ska ändå stämma, det är en hederssak för oss.
Likaså ska publiken kunna skilja fiktivt innehåll från faktainnehåll. Yle producerar ju en mängd olika slags innehåll, allt från nyheter och sport till drama och kulturinnehåll.
Här är det skäl att understryka att ansvarsfull journalistik alltid kommer att innehålla sådant som man inte själv håller med om
Dessutom ställer vår roll som public service naturligtvis stränga villkor på grund av skattefinansieringen. Yle är oberoende av politiska, kommersiella och andra intressen. Vårt innehåll får aldrig innehålla reklam eller marknadsföring och vi gör inte sponsrat innehåll. Vi förhåller oss överlag kritiskt till allt innehåll som har kommersiella kopplingar.
Av samma orsak har vi också noggranna instruktioner för hur vår innehållsproduktion ser ut inför politiska val, så att ingen kandidat får fördelar jämfört med andra kandidater.
Nästa år fyller Yle 100 år. Medielandskapet har under det århundradet genomlevt en otrolig transformation från transistorradio, svartvit tv och trycksvärta till sociala medier-algoritmer, virtuell verklighet och fake news.
Den journalistiska etiken har ändå inte förändrats. De klassiska idealen består och det är dem vi värnar om nu och i fortsättningen.
Du kan bekanta dig närmare med de uppdaterade etiska reglerna här.
Anna Forth är Svenska Yles ansvariga chefredaktör.