Det kallas för den tysta pandemin. I skuggan av övriga hälsoproblem är antibiotikaresistensen på frammarsch.
– Det ger inte så dramatiska och synliga följder, folk dör inte i massor och det blir sällan stora utbrott. Men det är ett växande problem, säger infektionsläkare Peter Klemets.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar skydd mot läkemedel som tidigare rådde bot på dem.
Forskningen förutspår att antibiotikaresistens inom 20–30 år bli den största dödsorsaken i världen – större än cancer. Redan i dag uppskattas omkring 700 000 personer i världen årligen dö av infektioner som inte längre kan botas med antibiotika. I Europa är siffran cirka 30 000, i Finland ungefär 90.
– Vi ser att resistensen ökar i hela världen. I Norden är läget fortfarande relativt bra, men vi ser en försämring också här, säger Klemets.
Vad kan vi göra för att bromsa antibiotikaresistensen? Svaret får du i videon!
Hur har vi hamnat här?
Att antibiotika förlorar sin effekt är inget nytt problem. Redan på 1940-talet varnade penicillinets uppfinnare Alexander Fleming för riskerna, men läkemedlet sågs som ett mirakel och omvärlden slog dövörat till.
Under de senaste decennierna har resistensen ökat kraftigt. Orsaken är framför allt överanvändning, säger Klemets.
– I många länder kan man köpa det fritt på apoteken, och läkare skriver ofta ut breda antibiotikakurer även vid lindriga infektioner.
I Finland krävs det alltid ett recept från en läkare för att få tag på penicillin.
Men det är inte bara sjukvården som bidrar till att resistenta bakterier sprids. På många håll i världen ger man antibiotika till djur för att de ska växa snabbare och hållas friska i trånga utrymmen. Det gör att antibiotikarester hamnar i maten som människor äter.
Utsläpp från läkemedelsfabriker är en annan faktor. I flera länder hamnar antibiotikarester i naturen, vilket gör att motståndskraftiga bakterier kan utvecklas och spridas vidare.
Också vårt ökade resande spelar in.
– Många blir bärare av resistenta bakterier när de är utomlands och tar med sig dem hem utan att veta om det, säger Klemets.
Trots att problemet växer ges det ganska lite utrymme i samhällsdebatten och får vika undan för andra, mer konkreta hälsobekymmer. Samtidigt är det dyrt och svårt att ta fram nya antibiotikasorter och botemedel.
Eventuellt botemedel i sikte
I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm lyckats få antibiotika att fungera mot den resistenta bakterien pneumokocker. Genom att kombinera antibiotika med enzymet endolysin blev möss med svår hjärnhinneinflammation helt friska.
– Det är ett stort steg framåt. Man har testat många olika tekniker för att bekämpa resistens, men många har varit dyra eller komplicerade. Den här metoden visar att det finns hopp också när bakterierna blivit motståndskraftiga mot all tillgänglig antibiotika, säger Klemets.
Förhoppningen är att kunna använda metoden för att behandla hjärnhinneinflammation också hos människor i framtiden. Nu ska forskarna börja undersöka enzymets effekt på flera olika slags resistenta bakterier.
Har du någon erfarenhet av antibiotikaresistens? Vilka tankar väcker antibiotikaanvändning hos dig? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!