Helmi Ahava, 21 år, har två studierätter. Efter gymnasiet sökte hon först till Svenska handelshögskolan i Helsingfors, senare även till teknisk matematik på Aalto-universitetet.
– Jag ville fördjupa mig mera matematiskt. Jag ville inte enbart bli ekonom eller enbart diplomingenjör, utan både och, säger Ahava.
Ahava tycker att regeringens förslag till lagändring är dumt.
– Jag ser det enbart som positivt att folk vill utbilda sig mera.
Flera av Ahavas vänner studerar mera än ett ämne, ofta för att öka sina chanser att senare hitta ett jobb. I år fick flera i bekantskapskretsen bråttom att göra nya ansökningar.
– Alla trodde det var sista gången det var möjligt att få en andra studierätt, men de hade fel. Sannolikt går det ännu nästa vår.
Om den nya lagen blir av föreslås den träda i kraft den 1 januari 2027.
Regeringen vill frigöra studieplatser
Regeringen argumenterar för att flera unga som inte alls studerar inom högre utbildning skulle få studieplats om var och en bara kunde få en enda studierätt.
I fjol hade elva procent av de 80 000 som kom in på universitet eller yrkeshögskola en studieplats sedan tidigare. Fyra procent behöll mer än en studieplats. Det handlar alltså om 3 000 studerande.
Finlands Studentkårers Förbund (FSF) påpekar att andelen studerande med två eller flera studierätter har minskat under de senaste 20 åren.
– Regeringen tar till hårda åtgärder mot ett problem som är marginellt, säger Nikolas Bursiewicz, sakkunnig inom utbildningspolitik.
Inom FSF anser man att Finland i framtiden behöver människor som klarar av mångsidiga karriärer och arbetsuppgifter. Då behöver man kunna ta flera examina.
– Vi är oroliga för att regeln om en studierätt höjer tröskeln att byta bransch eller studieinriktning. Det kan avskräcka många att man måste avsäga sig en tidigare studieplats för att få en ny, säger Bursiewicz.
Helsingfors universitet: Flera studierätter vållar sällan problem
På Helsingfors universitet är prorektor Kai Nordlund en av dem som förbereder ett utlåtande om regeringens utkast till proposition.
– I de flesta fall är dubbla studierätter inte något problem hos oss. Men det finns undantag: Vissa människor tar en studieplats bara för att gå enstaka kurser i det ämnet. Sådana studerande som inte har för avsikt att ta en examen önskar vi inte.
Men Nordlund ser en risk för att lagändringen vållar nya problem.
I nuläget har universiteten inget enkelt sätt att ta reda på om de sökande har en studierätt vid ett annat universitet. Att frånta någon en studierätt kan också innebära mera administrativt arbete.
– Om den här lagen införs måste det göras så enkelt som möjligt. Ingen vill ha mer rent byråkratiskt arbete på finländska universitet, säger Nordlund.
En lagändring som lägger sten på börda
Camilla Holmroos, 25 år, är nästan färdig magister i geologi och nästan färdig kandidat i medieforskning. Hon studerar vid Åbo universitet.
– Medievetenskap intresserade mig väldigt. Jag tänkte att jag skulle ångra mig om jag inte sökte in när jag hade en chans, och hoppades kunna komma in i mediebranschen med en examen i bagaget.
Holmroos har svårt att förstå hur den föreslagna lagändringen skulle kunna höja finländarnas utbildningsnivå. Hon tycker den lägger sten på börda.
– Vi har redan kvoter för förstagångssökande som har lättare att komma in än de som söker en andra studieplats.
Samtidigt har studerande det ekonomiskt kärvare. Studiestödet har minskat och det bostadstillägg som studerande får från och med den första augusti 2025 är lägre än det allmänna bostadsbidrag de har fått under de senaste åren.
Har inte råd att ta ledigt för studier
Camilla Holmroos behöver mindre än tio studiepoäng till för att få sin magisterexamen. Men hon tvingas finansiera studierna med arbete, eftersom hon redan fått studiestöd i den maximala tiden – nio månader per år i fem års tid.
– Jag har ont om pengar, det är svårt att få jobb och jag har för få arbetstimmar. Helst skulle jag ta ledigt från jobbet för att bli färdig, men det går inte.
Inga andra länder i Europa har begränsat möjligheten till mera än en studierätt. I vissa länder måste studerande betala mera om de inleder studier i ett nytt ämne.
Riksdagen ska behandla propositionen i höst. Ministeriet tar emot utlåtanden om utkastet fram till den 31 augusti.
Om lagen träder i kraft går det fortfarande att ta mera än en examen, men den första måste vara avklarad innan nya studier inleds.
Vad tycker du om förslaget med bara en studierätt? Motivera ditt svar i kommentarerna!