I Närpes håller Torgny Backman, doktorand vid Helsingfors universitet, på med ett forskningsprojekt där han ska undersöka hur ängsmarker kan utnyttjas både för den biologiska mångfalden, men också för att göra pengar.
– Det är ett väldigt brett projekt, men i grund och botten undersöker jag olika marker och växtbiomassan på marken och om biomassan kan användas för biologisk och ekonomisk vinning, säger Backman.
Det hela bottnar i Backmans långvariga intresse för ängar. I Backmans familj har man ängar på flera ägor, och när man slagit dem och biomassan har tagits bort har den oftast gått i komposten.
– Men jag tänkte att det skulle ha varit ännu bättre om man kunde maximera nyttan av ängslika marker genom att kombinera produktion av olika produkter, och det var här idén till forskningsprojektet startade, säger Backman.
Ängar är en ekologisk guldgruva
Ifall man vill göra nytta för den biologiska mångfalden finns det två huvudsakliga sätt att göra det på, berättar Backman.
– Man kan gräva en damm, och så kan man göra en äng.
En äng är alltså en yta där det växer fleråriga inhemska växter och den har en hel del olika resurser.
– Ängen har blommor och därmed bin, humlor, flugor och fjärilar som alla vill dricka nektar, säger Backman. Men det finns också något annat.
Det duger inte med invasiva arter
Torgny Backman
De inhemska växterna har utvecklats tillsammans med de finländska insekterna och ängsblommorna fungerar som värdväxter. Det innebär att exempelvis fjärilarnas larver kan äta växterna.
– Det duger inte med invasiva arter, som jättebalsamin eller liknande. Så det finns enormt mycket resurser på en äng i jämförelse med det mesta annat, säger Backman.
Backman påpekar att det på en inhemsk äng kan finnas flera arter per kvadratmeter än per kvadratmeter i regnskogen.
I jakt på den mest gynnsamma produktionsmodellen
I Torgny Backmans projekt vill han ta reda på vilken produktionsmodell för biomassan som är mest lönsam i Närpes, både ekonomiskt och biologiskt.
Det finns flera olika typer av produktionsmodeller. Biogas, kompost, foderpellets och så kan man bränna biomassa som sådan.
– Vissa produktionsmodeller kräver att man exempelvis bygger en större anläggning, så sådant tas också med i beräkningen, säger Backman.
Ängar kan snabbt betala sig tillbaka
Det fyraåriga projektet är en del av en större helhet, där Backman också undersöker bland annat vägrenar, trädor och jordbruksrestprodukter.
– Naturarbete kostar ofta mycket pengar, särskilt på kort sikt. Långsiktigt får man ju tillbaka ekosystemtjänster och så vidare, men kortsiktigt kan det här projektet också ge pengar tillbaka, säger Backman.
Genom att kombinera alla delar från projektet tror Backman att det finns stora möjligheter.
– Om man kombinerar allt tror jag det finns en stor potential för ekonomisk vinning lokalt, men också så att man skulle få fler blommor och pollinatörer i landskapet, vilket skulle vara fantastiskt, säger Backman.
Stort intresse för projektet
Backman skickade i början av sitt projekt ut en enkät till folk i Närpes där man kunde anmäla sitt intresse för att få en äng på sin mark. Backman fick massor av intresseanmälningar, fler än vad han hinner med.
– Det var både kul och lite synd, jag har ju inte oändligt med resurser, säger Backman. Han har ändå haft möjlighet att anlägga 20 ängar runtom i Närpes.
Backman har fått pengar från Svenska kulturfonden för de materiella kostnaderna, men inte så att det räckte för alla som hörde av sig.
– Men det här visar att det finns intresse och potential i landskapet för flera ängar, konstaterar Backman.
Så anlägger du en äng
Ängar med inhemska växter är väldigt nyttiga för den biologiska mångfalden, men också för den som vill spara tid och inte vill klippa gräsmattan hela tiden.
Att anlägga en äng kan man göra på flera olika sätt, berättar Backman.
– Det enklaste sättet är att låta gräsmattan växa upp och se vad som finns där, säger Backman. Han berättar att det ofta finns många arter färdigt i gräsmattan. Gör man enligt den metoden lönar det sig att slå ängen i slutet av augusti och räfsa bort allt efter någon dag.
– Vill man göra ett större ingrepp kan man ta en grävmaskin och gräva bort grässvålen med underliggande mylla. Sedan sår man in växterna, säger Backman. Han rekommenderar att köpa växterna från en försäljare som specialiserar sig på inhemska mångåriga ängsväxter, för att vara säker på att man får rätt produkt.
Gräset och myllan grävs bort för att en äng helst ska vara näringsfattig, då får man flest arter dit. Därför är det också viktigt att slå och räfsa ängen varje år.
– Annars blir det mest bara gräs.
Det första året – om man grävt bort gräset – ska man helst så i augusti eller i april. Men resultatet kommer kanske inte direkt, utan det är först året efter att ängen är sådd som den börjar visa sin fulla prakt.