[go: up one dir, main page]

Finland vill skjuta skarvar och vitkindade gäss – därför kan EU-byråkrati stoppa planen

Finländska politiker och tjänstemän hoppas nu att EU ger nya tydliga instruktioner som tillåter jakt på vitkindade gäss och skarvar.

Vitkindade gäss på en strand.
Vitkindade gäss har blivit vanliga och de orsakar stora skador för jordbruket. Bild: Sasha Silvala / Yle

Gässen och skarvarna orsakar miljonskador inom jordbruket och fisket. Ändå har Finland hittills inte lyckats göra det möjligt att jaga de här arterna.

Problemet är i korthet att det är EU-kommissionen som bestämmer vilka arter som är skyddade – och vilka ändringar som behövs. Hittills har Finlands behov inte beaktats.

Varför är det så svårt att göra ändringar?

I EU:s fågeldirektiv finns listor på arter med olika sorts skyddsstatus och arter som får jagas överallt eller bara i vissa länder.

Fågeldirektivet kan bara ändras om man först ändrar Bernkonventionen, som reglerar skydd av vilda djur och växter.

Det här är en process som anses vara mycket besvärlig och enligt EU-kommissionen knappast leder till resultat.

Vitkindad gås promenerar bland stadsbor.
Urbana vitkindade gäss är inte skygga för människor. Bild: Sasha Silvala / Yle

EU-kommissionen anser att fågeldirektivet redan nu ger medlemsländerna tillräckliga möjligheter att tillämpa direktivet, men Finland har gått in för en strikt linje som inte går att ändra.

Riksdagens Stora utskott har godkänt en skrivelse med vädjan om att göra ändringar i fågeldirektivet för att möjliggöra jakt på vitkindad gås och skarv.

Både Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet vill tillåta jakt och tjänstemän förhandlar med olika parter för att driva igenom en förändring.

Föråldrade listor på arter som behöver skydd

Under årens lopp har vissa arter minskat i antal medan andra fågelstammar har vuxit.

Om man smidigt skulle kunna flytta fågelarter från en kategori eller lista till en annan kunde man ha undvikit den situation som Finland nu befinner sig i.

Skarvar som sitter i sina bon som är byggda i trädtopparna. Trädstammarna och stenarna på marken är vita av allt bajs.
Skarvar på Notören vid Svartbäcksfjärden utanför Emsalö i Borgå år 2023. Bild: Lone Widestam / Yle

Jussi Laanikari som är konsultativ tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet tycker att det skulle vara bra att uppdatera listorna då och då.

– Det var inte meningen att de olika listorna på arter skulle vara huggna i sten, varken i habitatdirektivet eller i fågeldirektivet, säger han.

Fågeldirektivet har senast ändrats år 1994, då antalet EU-länder som skulle komma överens om saken var betydligt mindre än nu, skriver specialsakkunniga Maria Westerman i ett mejl till Svenska Yle.

550 000 häckande gäss tar paus i Finland

Vitkindad gås har blivit den talrikaste gåsarten och stammen beräknas öka 8–10 procent per år.

De vitkindade gässen orsakar skador i miljonklass för jordbruket när de på våren mellanlandar och äter sig mätta på åkrarna i Norra Karelen innan de flyttar vidare norrut.

Trots det får man bara försöka skrämma iväg gässen. En halv miljon euro per år används för att anställa människor med uppgift att schasa iväg vitkindade gäss från odlingar.

Man kan också ansöka om tillstånd att skrämma iväg gäss genom att skjuta lösa skott. Det kan inte göras på våren eftersom andra arters häckning inte får störas.

Jakt kan göra vitkindade gäss försiktigare

Vid Jord- och skogsbruksministeriet säger Jussi Laanikari att jakt på vitkindade gäss kan leda till att gässen i framtiden blir både färre och skyggare.

För dem som irriterar sig över de urbana vitkindade gässen som vistas och bajsar på stränder och gräsmattor är det möjligt att situationen inte påverkas lika mycket.

I tättbebyggda områden får man inte skjuta skarpt, men ändrad skyddsklassificering kan göra det lättare att skrämma bort gässen.

Hopp om lösning på gås- och skarvproblemet

Före årsskiftet är det meningen att EU-kommissionen ska publicera nya instruktioner för hur fågeldirektivet ska tolkas och vilka möjligheter olika länder har att fatta egna beslut om hur direktivet tillämpas.

Finland har bett om tydliga riktlinjer som gör det möjligt att jaga vitkindad gås och skarv.

Gärr på en åker.
När en stor mängd gäss stannar för att äta och vila kan den ekonomiska skadan bli stor. Bild: Petri Aaltonen / Yle

Om vitkindade gäss blir jaktbara betyder det också att man kan börja äta dem.

Förändringar tar tid

Hur Finland går vidare ifall de nya instruktionerna inte möjliggör jakt vill tjänstemännen vid Miljöministeriet inte spekulera om.

Jussi Laanikari vid Jord- och skogsbruksministeriet säger att förändringar är möjliga också om det kan dröja.

Han tar vargen som exempel på en art som nu får jagas under vissa förutsättningar.

– Jag tycker att man redan för tjugo år sedan krävde att vargens skyddsstatus skulle ändras för att minska de problem som vargen orsakade. Det har nu hänt.

Tycker du Finland själv ska få bestämma om vilka arter som får jagas här? Motivera i kommentarerna.