I juni tog sig en Wagnersoldat över gränsen från Ryssland till Finland och har sökt asyl. Mannen har deltagit i kriget i Ukraina, bland annat på platser där krigsbrott har dokumenterats.
Det pågår för närvarande ingen utredning om krigsbrott i hans fall.
Mannen har öppet kritiserat den ryska militärledningen på sociala medier.
Vi bad Migrationsverket berätta om en person som misstänks för krigsbrott kan få asyl.
Utgångspunkten är att utreda om personen är hotad i hemlandet
När en person söker asyl börjar Migrationsverket med att utreda om personen kan vara hotad i sitt hemland och uppfyller förutsättningarna för internationellt skydd.
– Men om en person till exempel har begått krigsbrott beviljas hen ändå inte asyl, säger Melanie Soini, som jobbar med asylprocesser som ledande sakkunnig vid Migrationsverket.
Melanie Soini kommenterar inte enskilda fall, men öppnar upp processen på ett allmänt plan.
Wagnersoldaten har kritiserat den ryska militära ledningen i hårda ordalag. Samtidigt har medierna i Finland rapporterat brett om hans fall. Om det finns skäl att misstänka att han är hotad i Ryssland kan han inte skickas tillbaka.
Enligt grundlagen kan en person inte avvisas eller utvisas om hens liv eller människovärde är i fara.
– I sådana här fall beviljas ett uppehållstillstånd på ett år, som alltså är ett sämre tillstånd än asyl, säger Soini.
Personen får alltså stanna i Finland, men beslutet omprövas årligen. Ett positivt asylbeslut skulle i sin tur innebära ett uppehållstillstånd på tre år.
Är det vanligt att en person som inte beviljas asyl ändå får stanna i Finland på grund av förbud mot återsändande?
– Det handlar om ovanliga enskilda fall, särskilt om vi talar om krigsbrott och andra allvarliga brott, säger Soini.