Folkpensionsanstalten (FPA) fick i början av juni en ny generaldirektör som har många tankar om hur myndigheten skulle kunna förnyas. Han heter Lasse Lehtonen.
Han anser att det finländska socialskyddet i dagsläget håller rätt nivå, och att nivån är jämförbar med övriga nordiska länder.
Enligt Lehtonen kunde man ändå diskutera mer samhälleligt om socialskyddet riktas rätt. Han menar att det kan vara mer produktivt och förnuftigt att rikta resurserna till de åldersgrupper som har störst behov av social trygghet.
– Även om nativiteten har sjunkit har förmånerna för föräldrar ökat. De har förstås sin funktion, men samtidigt har vi problem bland den äldre befolkningen, säger Lehtonen.
Lehtonen skulle till exempel göra barnbidraget mer beroende av föräldrarnas ålder, så att ju yngre man är när man får sitt första barn, desto större bidrag får man.
Enligt en utredning från Social- och hälsovårdsministeriet i fjol borde man sänka åldern för förstföderskor för att öka nativiteten. Ett av förslagen i utredningen var att barnbidragets storlek skulle bero på födelseåldern.
Lehtonen föreslår också att man skulle få mest barnbidrag för det första barnet.
För tillfället är barnbidraget lika för alla, och man får minst för det första barnet. Barnbidragets belopp per barn ökar när antalet barn ökar.
Vill förändra FPA:s finansiering
Lehtonen vill bibehålla nivån på social trygghet som den är nu, men samtidigt balansera statens ekonomi.
– Jag anser att lika mycket som man diskuterar vart FPA:s pengar går borde man också diskutera varifrån FPA:s pengar kommer, säger han.
En lösning är enligt Lehtonen att justera FPA:s finansiering.
Han säger att om man låter arbetstagare och arbetsgivare betala en större del av FPA:s kostnader genom försäkringsavgifter blir inte skatterna lägre för vanliga människor.
Staten skulle däremot inte behöva betala lika mycket, vilket skulle göra det lättare att få ordning på statens budget och underskott.
FPA:s finansiering består för närvarande av statens andel (70 procent) och försäkringsavgifter som betalas av arbetstagare och arbetsgivare (25 procent). En liten del kommer också från kommunerna och från avkastningen på FPA:s fonder.
Lehtonen föreslår alltså att arbetstagare och arbetsgivare ska stå för en större del av FPA:s kostnader, i stället för staten.
Önskar enklare lösningar
Socialskyddet i Finland är enligt Lehtonen bra. Trots det ser han vissa problem, bland annat vad gäller byråkratin.
– Ofta, när det gäller utkomststödet, är de som söker det också i behov av annan hjälp, såsom social- och hälsovårdstjänster. Det kan till exempel finnas missbruksproblem eller problem med psykisk hälsa, säger Lehtonen.
Det här är en stötesten i samband med utkomststödet.
Den senaste ändringen i reglerna för utkomststöd innebär att mottagarna först måste söka primära förmåner och heltidsarbete. Primära förmåner är bland annat arbetslöshetsförmåner och studiestöd.
Utkomststöd är tänkt som en sista lösning. Man kan bara få det om man inte har tillräckligt med pengar eller tillgångar för att klara sig på annat sätt.
Här hamnar man enligt Lehtonen i byråkratins snårskog.
– En person måste ha att göra med fyra olika instanser och slutresultatet är inte nödvändigtvis bättre för varken sysselsättning eller utkomst. Jag skulle önska lite enklare lösningar, till exempel någon form av allmänt stöd, säger Lehtonen.
I Finland är det ett problem att så många söker utkomststöd. Det beräknas att 250 000 hushåll kommer att behöva det i år.
Vill att FPA använder ny teknologi
Lasse Lehtonen vill att FPA efter hans tid som generaldirektör ska vara en föregångare när det gäller att använda ny teknologi. Samtidigt vill han se att kundupplevelsen ska vara god, så att människor känner sig nöjda och trygga.
– Finland är ett förtroendesamhälle och socialskyddet är en central del av detta interna trygghetssystem. Jag vill bidra till att förtroendet för välfärdsstaten består, säger han.
Enligt Lehtonen måste FPA förnyas i takt med tiden. Därför borde myndigheten också exempelvis investera i artificiell intelligens, eftersom det kan öka produktiviteten.
Någon akut omvälvning anser han dock inte vara nödvändig. Om tio år kunde FPA ändå vara smidigare.
– Förhoppningsvis åtminstone mer kundorienterat. Ett FPA som för dialog med andra statliga myndigheter.
Artikeln är en förkortad och bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Kelan pääjohtaja ehdottaa lapsilisään muutosta: nuorille parempi lisä skriven av Elli Piirainen. Översättningen är gjord av Amelie Carlsson.