Enligt Christian Perheentupa, huvudlärare i strategi vid Försvarshögskolan, har USA troligen lyckats förstöra Irans kärnanläggningar helt genom sina bombningar. Han menar att USA:s kontroll över luftrummet gjorde det möjligt att använda tillräckligt många bomber för att vara säkra på att målen förstördes.
Nu pågår sannolikt en utvärdering av skadorna i Iran.
Bunkerbomber – så fungerar vapnet
USA använde ett av sina starkaste vapen, de väldigt tunga bunkerbomberna, i sina attacker mot Iran natten mot söndagen.
Det är bomber som är gjorda för att tränga igenom tjocka lager av jord och betong.
Bomben väger över 13 ton och har ett mycket tjockt stålhölje. Den släpps från hög höjd och tränger ner upp till 60 meter i marken med hjälp av sin egen tyngd. Inuti finns 2 500 kilogram sprängämne som exploderar med fördröjning under jord.
– I ett slutet utrymme är effekten bomben åstadkommer enorm, säger Christian Perheentupa.
Kunskapen om kärnvapen finns kvar
Kärnanläggningarna förstördes alltså högst troligen i bombningarna. Men den iranska kunskapen och kompetensen om kärnvapen är mycket svår att eliminera helt.
Visserligen har Israel uppenbarligen eliminerat kärnforskare och andra under sin operation. Det får långsiktiga effekter på Irans kärnprogram när centrala produktionsanläggningar, anrikningsanläggningar och forskningsinstitutioner har förstörts. Det kommer oundvikligen att orsaka långvariga konsekvenser.
Perheentupa påpekar att det återstår att se om attacken får Iran att satsa på andra typer av massförstörelsevapen.
Det som nu kommer att hända i Mellanöstern beror på hur Iran agerar. Israel och Iran har fortsatt sina militära operationer efter nattens attack. Avgörande för konflikten blir om Iran trappar upp sina åtgärder.
Enligt Perheentupa kan Iran tänkas slå till mot oljeproduktionsanläggningar i till exempel Saudiarabien, Iran kan försöka stänga Hormuzsundet, det smala sundet mellan Persiska viken och Omanbukten.
Iran kan försöka uppmana eller stödja terrororganisationer som står dem nära, till exempel huthirebellerna, en väpnad grupp shiamuslimer från Jemen. De har länge stört sjöfarten genom olika attacker. Iran kan försöka uppmana huthierna att slå till mot sjöfarten eller andra mål.
Risk för eskalering i regionen
De europeiska länderna strävar efter diplomatiska lösningar och Perheentupa tror att diskussioner om en fredlig lösning förs bakom kulisserna just nu.
Israel har än så länge inte gett sig på att förstöra hela samhällsstrukturen i Iran, utan har fokuserat på militära mål och kärnanläggningar, säger Perheentupa.
Han varnar också för att försök till regimskifte i Iran kan skapa ett maktvakuum där radikala grupper tar över, vilket kan förvärra situationen.
Enligt honom följer USA nu mycket noga Irans förhandlingsvilja och hur länge Iran fortsätter med raket- och robotattackerna mot Israel.
Ryssland kommer knappast att blanda sig i denna konflikt, bedömer Perheentupa. Landet är upptaget med kriget i Ukraina och dessutom gynnas de av högre oljepriser.
Det finns också andra regionala makter som Saudiarabien och Pakistan, vilket kan leda till indirekta effekter. Om konflikten fortsätter länge kommer vi säkert att se olika aktörer komma in i bilden, tror Christian Perheentupa.
– Men att Ryssland skulle delta direkt är knappast troligt.