– Jag är här för att protestera mot den här krigstjänsten som inte leder någon vart. Vi borde helt enkelt inte använda folk som kanonmat, säger Philipp.
Han är en av de mellan 200 och 300 personerna som deltar i en skolstrejk mot värnplikten. Enligt modell av klimatdemonstrationerna har man runtom i Tyskland protesterat mot den nya lagen.
Även om själva militärtjänsten fortfarande förblir frivillig, utgår man vid demonstrationen i Nürnberg från att det i något skede kommer till ett tvång.
Läser man banderollerna kring en får man bilden av att det bär av till fronten inom några dagar.
– Jag tycker inte att den sittande regeringen har rätt att bestämma om vi ska ut i krig eller inte, säger Philemon.
Både Phillip, född 2010, och Philemon, född 2009, hör till dem som på något sätt kommer att beröras av den nya lagen, vars mål är att modernisera militärtjänsten.
Unga får post
Såväl unga kvinnor som män födda 2008 kommer under det här året att få ett brev där de tillfrågas om de överhuvudtaget är intresserade av militärtjänst.
För de unga männen är det obligatoriskt att svara på frågorna i brevet. Likaså blir det obligatoriskt att dyka upp vid den mönstring som an efter ska införas.
– Jag kommer nog att göra vad jag kan för att slippa, säger Philipp.
– Vid de här demonstrationerna hävdas åtminstone delvis att det inte finns några alternativ till värnplikt och att man inte skulle ha rätt att vägra eller göra civiltjänst. Det tycker jag att är lite oärligt, säger journalisten och militärexperten Thomas Wiegold.
Han har ändå samtidigt en viss förståelse för att den nya lagen också väcker protest.
– Det behövs betydligt mer diskussion med de unga, som förstås med rätta säger att med klimatförändring och ett åldrande samhälle har man problem nog att tackla och att värnplikten blir för mycket, fortsätter Wiegold.
Lagen ska ge bättre koll
Allt sedan den fredstida värnplikten avskaffades år 2011 har problemet hela tiden varit att fylla leden.
Under de år Bundeswehr främst var tänkt som en styrka för insatser i utlandet var det här ett begränsat problem, men då prioriteringen igen skiftade tillbaka till försvar av landet och Natos territorium, blev bristen på soldater ett akut problem.
– Man hoppas nu att en bra lön ska locka. 2 600 euro i månaden för en 18–19-årig värnpliktig utan utbildning är ju rätt mycket pengar. Därtill kommer också andra förmåner. Vi får se om det lyckas, säger Thomas Wiegold.
I ett första skede handlar det inte heller enbart om att hitta frivilliga. Den tyska värnplikten är avskaffad enbart i fredstid, men i en krigssituation skulle den genast införas på nytt.
– Då skulle försvaret ändå ha ett problem, när man i dagens läge inte har koll på vem som kunde kallas in eller vem som är lämpad, säger Thomas Wiegold.
– Det finns alltså inget system för det här och det är framför allt det som man med den nya lagen nu långsamt bygger upp.
Räcker de frivilliga verkligen till?
Enligt nuvarande planer ska Bundeswehr år 2035 ha en styrka på omkring 260 000 soldater, vilket är 80 000 fler än i dag. Därtill ska man ha en reserv bestående av 200 000 soldater.
Om de här siffrorna verkligen står fast är ändå oklart, redan nu planerar såväl armén som flygvapnet med en ännu större mängd soldater i aktiv tjänst.
Enbart inom armén talas om ett behov av 90 000 nya soldater, enligt uppgifter i reservistorganisationens tidning Loyal.
Frågan är alltså om de frivilliga ens närapå kommer att räcka till. Under de senaste åren har det tyska försvaret i själva verket krympt, trots att målet har varit det motsatta.
– Det låter lite osannolikt att det kommer att fungera på basis av frivillighet. Man har hittills inte ens fått ihop de 20 000 frivilliga man har haft som mål att värva, säger Thomas Wiegold.
I det fallet kan frivillighet ersättas med tvång och då kan det bli lotten som avgör vem som kallas in och vem som slipper.
– Det är helt fel väg att gå. Man borde ju nog försöka få kvalificerat folk och inte bara låta lotten avgöra, säger Philemon.
Hotbilden tolkas olika
Samtidigt finns det i Tyskland, i synnerhet i de äldre åldersgrupperna, ett starkt stöd för värnplikten. Att man igen satsar på det egna försvaret är också något som en majoritet av tyskarna ställer sig bakom.
– Vi har ändå en stark splittring. En stor del av befolkningen ser att vi är i en ny situation och hotas av Ryssland, medan en betydande del av befolkningen räknar med att kriget i Ukraina ändå i något skede är över och att man normaliserar relationerna till Ryssland, säger Thomas Wiegold.
– Det finns alltså en vitt skild syn på hotbilden.
Vid demonstrationen mot värnplikt och förnyad militärtjänst ser man i vilket fall som helst inga skäl för att stärka det tyska försvaret.
– Jag är själv pacifist och jag tycker inte att man behöver stärka något avsett för krig. Även om det nu handlar om att försvara sig tror jag inte att läget är bestående, säger Philemon.
– Helst att det inte kommer till krig och att vi i stället investerar i fred. Om krig inte uppstår och kommer till oss behöver vi inte heller försvara oss, säger Phillip.
Men hur ska man då föra över budskapet om fred till Vladimir Putin?
– Det kan bli svårt. Jag vet nog inte hur det skulle gå till, säger Philipp.
