Riksdagen godkände på tisdagen en ny jaktlag som gör att vargen inte längre är fridlyst året runt. Förändringen är möjlig eftersom vargens skyddstatus i juni 2025 ändrades från strikt skyddad till skyddad i EU:s habitatdirektiv.
Samtidigt öppnar den nya lagen också upp för kvotjakt på brunbjörn och lodjur. Detta trots att brunbjörn och lodjur fortsatt är strikt skyddade i EU:s habitatdirektiv och jakt endast är tillåten i undantagsfall.
Utvidgade jakten av de här arterna kräver ännu skilda förordningar som utfärdas av Jord- och skogsbruksministeriet. För vargens del väntas det här ske under vintern, för björnens och lodjurets del tidigast nästa vår.
Tidigare har till exempel varg jagats med undantagstillstånd, och då har beslut om tillstånd kunnat överklagas.
Det nya systemet med kvotjakt innebär att besvär inte längre kan sätta stopp för jakten.
Olika åsikter om lagen
Finlands jägarförbund och Finlands naturskyddsförbund står på olika sidor i debatten.
Jägarförbundets ordförande Petteri Lampinen välkomnar särskilt att möjligheten att överklaga försvinner och tycker att den nya lagen är bra.
– Inte minst då det gäller jakt på varg eftersom den kvotbaserade modellen gör att vi kan förvalta stammarna utan risk för överklaganden.
Jägarförbundet har lobbat för kvotjakt på brunbjörn och lodjur.
– Det kom ändå som en stor överraskning att utskottet redan nu gjorde denna utvidgning, säger Lampinen.
Hanna Halmeenpää, ordförande för Finlands naturskyddsförbund, ser det som grundlagsvidrigt att det inte längre ska gå att överklaga beslut till domstol.
– Det hör till rättsstatens grundprinciper att berörda parter ska ha rätt att överklaga myndighetsbeslut.
Enligt Halmeenpää har naturskyddsförbundet i huvudsak accepterat dispenstillstånd när det handlar om djur som orsakar skada eller utgör säkerhetsrisker.
– Vi har inte inte systematiskt, eller i onödan, använt oss av besvärsrätten, säger Halmeenpää.
Varför finns det så många vargar i sydvästra Finland?
Vargstammen är som tätast i sydvästra Finland och enligt Finlands naturskyddsförbund beror det i stor utsträckning på mänsklig aktivitet.
– I sydvästra Finland finns den tätaste populationen av hjortdjur eftersom jägare matar dem. Det är naturligt att vargarna följer sina bytesdjur, säger Hanna Halmeenpää.
– När människor matar rådjur och hjortar nära bebyggelse drar det till sig vargar.
Jägarförbundet erkänner sambandet mellan utfodring och vargförekomst, men tycker att jakt är nödvändig.
– Vi har arter, till exempel stora rovdjur, vars bestånd inte kan regleras på annat sätt än genom jakt, säger Petteri Lampinen.
Han tycker att frågan om utfodring är komplex.
– Vitsvanshjorten är ett bra exempel på en art som kanske inte skulle överleva den finska vintern i alla områden utan utfodring. Det vore oetiskt att helt sluta med utfodring.
Samtidigt säger Lampinen att jordbruket har förändrats under de senaste decennierna. Åkrarna är gröna längre och det innebär enligt honom att utfodringsplatsernas betydelse för vitsvanshjorten har minskat.
Naturskyddsförbundets ordförande Hanna Halmeenpää säger att vitsvanshjorten är en art som har planterats in i Finland. Ett för tätt bestånd sprider fästingar samt orsakar skador på odlingar, i trädgårdar och i trafiken.
– Det borde vara förbjudet eller kräva tillstånd att utfodra rådjur. Då skulle rådjursstammen kunna minska. Det kunde även leda till att vargstammen skulle börja flytta sig, säger Halmeenpää.
Strider lagen mot EU-direktiv?
Finlands naturskyddsförbund är övertygat om att den nya lagen – med kvotjakt på brunbjörn, lodjur och utter – strider mot EU:s habitatdirektiv.
– Den är inte möjligt att genomföra utan att bryta mot EU-lagstiftningen. En stamvårdande jakt måste motiveras på individnivå, säger Hanna Halmeenpää.
Samtidigt menar Jägarförbundet att det finns utrymme för egna lösningar i EU:s regelverk och att det inte är givet att den nya jaktlagen skulle bryta mot EU-lagstiftningen.
Naturskyddsförbundet tänker ta frågan vidare om lagen antas. Halmeenpää har en teori om orsaken till lagändringen.
– Målet är uppenbarligen att hinna jaga så många stora rovdjur som möjligt innan någon hinner ingripa. Ett EU-klagomål tar nog minst ett år att behandla.
Hur stora ska stammarna vara?
Naturskyddsförbundet vill att vargstammen ska bestå av minst 525 individer, nästan dubbelt så många som ministeriets mål på 273 vargar.
Jägarförbundets målsättning är ännu lägre: 165 vargar.
Petteri Lampinen försvarar den låga vargsiffran med att Finland inte är isolerat utan del av en större population som inkluderar den ryska vargstammen, vilket ger genetiskt utbyte.
Naturskyddsförbundet säger att vargstammen är kraftigt uppdelad i en östlig och en västlig population. Det genetiska utbytet mellan delarna är minimal, vilket utgör ett problem.
När det gäller brunbjörn och lodjur anser naturskyddsförbundet däremot att stammarna i Finland är tillräckligt livskraftiga.
Omdebatterad utter
En överraskande detalj i lagen är att även uttern finns med bland de arter som potentiellt kan jagas, trots att ingen säger sig vilja jaga utter.
Enligt den nya lagen har Jord- och skogsbruksministeriet i framtiden alltså möjlighet att utfärda förordningar som tillåter kvotjakt på varg, brunbjörn, lodjur och utter.
– Det är en lagteknisk fråga. Artlistan har funnits i lagen tidigare och ingen har för avsikt att föreslå jakt på utter i det här skedet, säger Petteri Lampinen.
Hanna Halmeenpää är skeptisk.
– Om utskottet hade velat hade de strukit uttern i stället för att bara klippa och klistra i lagtexterna.
Enligt Halmeenpää är risken med den nya lagtexten att en kommande minister plötsligt kan besluta om att börja jaga utter. Då spelar det ingen roll vilken avsikt de nuvarande beslutsfattarna har.
Vad tycker du om att det blir lättare att få jaga lo och björn? Motivera din åsikt i kommentarerna.