Många som jobbat med barn- och ungdomspsykoterapi på svenska i Åbo har gått i pension eller närmar sig pensionsåldern. Det har väckt oro om tillgången på psykoterapi i fortsättningen, berättar barn- och ungdomspsykoterapeuten Monica Nygren som är ansvarig lärare för den nya utbildningen.
– Behovet är stort. Överlag på många håll i Svenskfinland finns det inga svenskspråkiga psykoterapeuter. Jag har till exempel fått förfrågningar från Vasa och Åland, men det är väldigt långt borta för mig, säger Nygren, som jobbar i Åbo.
Närkontakt är särskilt viktigt när man arbetar med barn, vilket gör det svårt att hjälpa patienter på långt håll, förklarar Nygren.
Med anledning av den växande psykoterapeutbristen började möjligheterna för att utbilda nya psykoterapeuter att diskuteras redan 2023. Lösningen blev den nu aktuella utbildningen inom psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi, som är ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Finlands svenska psykoterapiförening.
Fler hjälpbehövande än vad psykoterapeuterna kan ta emot
Enligt Monica Nygren finns det fler barn och unga som behöver psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi än vad psykoterapeuterna har möjlighet att hjälpa.
För tillfället får Nygren ungefär två förfrågningar per vecka om psykoterapi, varav en del också gäller finskspråkiga barn.
– Det är väldigt mycket om man tänker på hur många psykoterapeuter det finns och hur långa de här psykoterapierna är. Det blir inte många lediga vårdplatser per år.
Nygren betonar att det är viktigt att man inte förväxlar barn- och ungdomspsykoterapin med terapigarantin för barn och unga under 23 år, som ska ge tillgång till mentalvårdstjänster inom en månad från det att behovet av vård har konstaterats.
– Terapigarantin handlar främst om kortvariga psykosociala interventioner inom primärvården, till exempel samtal. Psykoterapin som utbildningen ger behörighet till hör till specialistvården, som ska hjälpa barn som till exempel har haft en svår och traumatisk barndom och behöver långvarig hjälp.
Barn uttrycker sig genom lek och prat
I psykodynamisk barn- och ungdomsterapi ges långvarig och intensiv psykoterapi under flera års tid till barnet efter att en läkare vid en psykiatrisk poliklinik gjort bedömningen att behandlingen behövs. Barnet träffar psykoterapeuten vanligtvis två gånger i veckan, medan föräldrarna träffar psykoterapeuten ungefär var tredje eller fjärde vecka.
Leken har en central roll som uttrycksform i terapiformen vid sidan om diskussioner mellan psykoterapeuten och patienten.
– Barn pratar, leker och uttrycker sig i bild. De har andra sätt att uttrycka sig på än de vuxna, som främst uttrycker sig genom att prata, säger Monica Nygren.
Den psykodynamiska barn- och ungdomspsykoterapin sker i nära samarbete med polikliniker, ibland också barnskyddet och skolorna, och familjen har en central roll genom hela processen.
Studerandena måste själva gå i psykoterapi
Den nya utbildningen har plats för 6-10 studerande och kommer att ta 3,5 år. Största delen av utbildningen kommer att ske i Åbo och en del utbildningsdagar ordnas i Helsingfors och på distans.
Utbildningen kostar ungefär 50 000 euro per person. En del av kostnaderna kommer att täckas av ett understöd på 60 000 euro som har beviljats av Kommunalrådet C.G. Sundells stiftelse.
En orsak till att utbildningen kostar så mycket är att de som utbildas till psykoterapeuter själva måste gå 250 timmar i psykoterapi.
– Man behöver ha väldigt bra självkännedom, kunna reflektera över olika känslor och få erfarenhet av hur det känns att gå i terapi, säger Monica Nygren.
Utbildningen är främst avsedd för dem som jobbar inom social- och hälsovård, såsom läkare, psykologer eller psykiatriska sjukskötare. Även andra som har en lämplig utbildning kan gå utbildningen, men då krävs det att de har avlagt 30 studiepoäng i antingen psykologi eller psykiatri. Sökandena ska också ha minst två års arbetserfarenhet inom mentalvården.
Ansökningstiden till utbildningen är 14.1–3.2.2026. Mer information om utbildningen och hur man söker finns på Helsingfors universitets webbsida.